Pisa-raset beror inte på invandringen

Den Pisa-undersökning som presenterades nyligen blev en kalldusch för Sverige. Sedan den senaste undersökningen, som gjordes 2018, har svenska 15-åringar blivit sämre i alla undersökta ämnen: matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Sverige är inte ensam om nedgången, samma trend ses i stora delar av västvärlden. Skolverket ser en förklaring i pandemin. Trots att svenska skolor, till skillnad från många andra länder, i stor utsträckning höll öppet menar man att restriktionerna kan ha påverkat elevernas kunskapsinhämtning.

Den svenska skolan är segregerad

Undersökningen bekräftar bilden av en mycket segregerad svensk skola. Barn med invandrarbakgrund presterar generellt sämre än barn med två svenskfödda föräldrar. Detta har fått vissa debattörer att peka ut den stora invandringen till Sverige som huvudorsaken till problemen i den svenska skolan, men enligt Skolverket kan inte en ökande andel av elever med invandrarbakgrund förklara den senaste försvagningen.

Jan Rosman, som är ordförande i Kristna friskolerådet, tycker också att det är felaktigt att peka ut denna grupp elever som ansvarig för Pisa-raset.

- Många invandrarelever är mer ambitiösa än svenskar. De har flytt från sina hemländer, och deras föräldrar har ofta höga krav på att de ska lyckas i det nya landet, säger han.'

Det behövs lugn och ro

Att många elever med invandrarbakgrund ändå inte lyckas tror han mer beror på brister i skolsystemet. Eleverna blir inte motiverade, och lärare och personal förmår inte att skapa lugn och ordning i klassrummen.

- Man använder tiden till fel saker, säger han.

Han är inte heller säker på att Pisa-undersökningen 2022 visar på ett reellt kunskapsras. De prov som genomfördes 2018 fick i efterhand hård kritik då det framkom att de svenska skolorna undantagit elva procent från att göra provet, på grund av att eleverna befunnit sig en kort tid i Sverige. Under den senaste provtagningen var det färre som undantogs.

- Jag tror att det här är en mer rättvisande bild, säger han.

Svårt att förstå andra perspektiv

Själv pekar han på två huvudorsaker till det skrala resultatet. Dels har många elever en svag språkförståelse, vilket skapar problem i alla ämnen, inte bara i svenska. Dels har elever svårt att hantera att det finns fler än ett sätt att betrakta problem och situationer.

- Det brister i att kunna skifta och förstå perspektiv, säger han.

En annan förklaring som lyfts fram är det svenska friskolesystemet. Kritikerna menar att detta starkt bidragit till en segregerad skola, där ambitiösa elever väljer bort problemskolor och skolor med många elever med invandrarbakgrund. Jan Rosman tror inte det är en huvudorsak.

- Skolresultatet beror mer på själv undervisningen, och den kan man organisera väl oavsett om man har mycket eller litet pengar. Det mesta hänger på lärarkompetensen både när det gäller kunskaperna och ledarskapet i klassrummen, säger han.

Konfessionella friskolor i skottgluggen

De konfessionella friskolorna får nu kritik från flera håll. Eftersom dessa är en del av friskolesystemet så ses de som segregerande, men många politiker dömer också ut den konfessionella profilen.

- Det finns en kamplinje, för att inte säga stridslinje, mellan sekularism och konfessionalism i svensk ideologisk debatt. Sekulära personer har ibland svårt att förstå att tron är nyttig på något sätt. Därför är man negativ till all religion, men då avhänder sig man också det som religion kan vara bra på, som att bidra med perspektivförmåga.