Så kan Equmeniakyrkan arbeta mot gängkriminalitet

Omkring 30 000 personer har idag någon form av koppling till gängkriminalitet, och gängvåldet gör nästan dagligen avtryck i nyhetsflödet genom skjutningar och sprängningar. Under Vinterkonferensen hade en panel med deltagare från polisen, Brottsförebyggande rådet och Fryshuset i Stockholm bjudits in för att försöka ge svar på hur kyrkan kan svara på denna utmaning.

Läget värre idag

Paneldeltagarna var ense om att förorterna inte får svartmålas, men gav samtidigt en krass bild av verkligheten. Polisen Martin Lazar, som är kommunpolis i Borkyrka, kom själv som flykting från Irak som 15-åring och har upplevt två krig.

- Men idag möter jag familjer som har svårare utmaningar än vad jag hade. Det finns ingen enskild myndighet som kan lösa detta, sa han.

Enligt Martin Lazar har kyrkan och moskén ofta centrala platser i dessa förorter, och de är därför viktiga i försöken att nå unga som lockas av kriminalitet.

- Samverkan är den enda vägen framåt för att lyckas med uppdraget. Många poliser känner inte till den roll som trossamfunden spelar, men jag arbetar på att fler ska göra det, säger han.

Religion är en väg ut

Fryshusets Sarah Dolah, som arbetar med att nå unga kriminella, menade att hårdare tag inte är vägen framåt. Istället krävs det långsiktiga insatser, där tillit och relationer byggs upp.

- Många som vi arbetar med har vänt sig från kriminalitet till religion. Många i Sverige ser lite misstänkt på det, för det handlar ofta om islam, men jag ser inget negativt i det, sa hon.

Paneldeltagarna var överens om att det är viktigt att det finns trygga vuxna på plats i förorterna. Att bjuda på hamburgare och korv kan tyckas som en enkel åtgärd, men kan leda till att relationer skapas mellan församlingar och unga.

- De goda krafterna måste ta över platserna, och stå kvar där oavsett vad som händer, sa Martin Lazar.