Pastor eller psykoterapeut: När ska man gå till vem?

Illustration: Fredrik Swahn

Vem som helst kan hamna i en situation där man behöver professionellt samtalsstöd. De flesta kristna vet att de kan vända sig till sin pastor/präst eller diakon om det krisar. Men hur är det egentligen; när är själavård rätt val och när är det i stället psykoterapi som kan hjälpa?

– En stor skillnad är att själavård främst har Gudsrelationen som utgångspunkt, medan psykoterapi definieras som behandling av psykiska problem med psykologiska metoder.

Har gemensamma nämnare

Det säger Matz Sparrman som är en kristen psykolog och psykoterapeut med många år på psykoterapimottagningen Sankt Lukas i Skellefteå. Även om själavård och psykoterapi har gemensamma nämnare så finns tydliga distinktioner för vad som skiljer dem åt och när det ena hjälper mer än det andra.

Anna-Stina Svedberg är präst och stiftsadjunkt på Luleå stifts Själavårdscentrum.

– Utgångspunkten för själavårdssamtal har en grund i kristen tro och rör relationen mellan mig och Gud och mellan mig och min tro. Den livsåskådningen påverkar hela våra liv.

– Förutom en önskan om att anförtro sig till någon som man vet har en kristen tro, passar själavård när det dåliga måendet på något sätt inbegriper Gud. Till exempel om man känner att Gud vill något med mig och mitt liv som jag själv inte vill, sammanfattar Anna-Stina.

Samtal i förtrolighet

Båda samtalsformerna erbjuder samtal i förtrolighet. Medan psykoterapi har ett formulerat behandlingsmål behöver själavård inte syfta mot ett särskilt mål.

– Själavård är att få samtala och berätta. Som präst är jag en lyssnare, medvandrare och samtalspartner som räknar med Gud i rummet, säger Anna-Stina.

Som troende psykoterapeut kan även Matz Sparrman an räkna med Gud i rummet, men när han jobbade inom Region Västerbotten fick han inte föra in eller reflektera över livsåskådningsdilemman.

– Då kunde jag förmedla kontakt med Själavårdscentrum i stället. När vi startade upp S:t Lukas mottagning för tjugo år sedan blev det mer möjligt att ta in tron som en ytterligare dimension i samtalet, även om uttalad själavård fortfarande bäst erbjuds inom kyrkan.

 

SJÄLAVÅRD:

Själavård är en del av det som alltid har varit kyrkans uppgift. Grundtanken är att ge människor en chans att reflektera över sin tro, sitt liv, sin gudsrelation tillsammans med någon annan i ett tryggt rum.

– Ofta är det något man är tyngd över som man vill berätta för någon och samtala om. Här finns tron och gudsrelationen alltid med som en möjlighet, säger Anna-Stina.

Teologisk hjälp

Med vad brukar man komma till själavårdssamtalen? Ibland för att få teologisk hjälp. Det kanske är något som skaver i ens gudssyn och man vill få hjälp att ”få ihop det”. Andra gånger finns en förtvivlan över varför man inte får Guds ledning i det svåra.

Anna-Stina Svedberg

– Det kan också vara att man inte mår bra i sin relation och skulle vilja bryta upp men är uppvuxen med att skilsmässa är fel. Då krockar behovet med värderingen och man kan behöva lufta sin kluvenhet och resonera med en själavårdare.

Meningen med mitt liv

Själavård kan även röra frågor med existentiell udd, som meningen med mig och mitt liv. ”Jag trodde Gud hade kallat mig till detta, men varför kraschar jag då?”

I vilken mån kommer själavårdaren med svaren till konfidentens frågor? Anna-Stina säger att det har förändrats över tid.

Ställa öppna frågor

– Idag blir uppgiften som själavårdare mycket att lyssna på den som formulerar sig. Lyssna, återkoppla, ställa öppna frågor, säga vad man hör. Om konfidenten frågar ”Vad säger du, har jag rätt att skilja mig?” brukar jag lägga en mångsidig bild på bordet; Så säger man nu respektive då, somliga säger si, andra så.

– Det är konfidentens egen process i den kontext just han/hon befinner sig i. Jag kan fråga: ”Hur tolkar man det i dina sammanhang?” ”Kan du leva med den tolkningen eller skaver den för dig?”

Ödmjukt lyssnande är viktigt, betonar Anna-Stina.

– Jag kan bli ”hjälpnödig” när jag ser någon ha det svårt, men jag litar på att det är personen själv som ska hitta sina svar och vägar. Jag är understödjande.

I tidigare kyrkliga traditioner innebar själavård att tillämpa Guds ord mer normativt och rådgivande. Om själavårdaren företräder den mer ”rådgivande” traditionen bör man vara ärlig om det, anser Anna-Stina.
 

PSYKOTERAPI:

Psykoterapi syftar till att ge psykologisk behandling. Här utgår man från olika teoretiska referensramar, exempelvis kognitiva eller psykodynamiska, och med dem följer olika interventioner. Eftersom människor är olika är det god terapeutisk sed att erbjuda konfidenten den inriktning som verkar mest gynnsamt för just henne.

– Grunden för psykoterapi är att bygga en god terapeutisk allians, förklarar Matz.

Andra teoretiska kunskaper

– Psykoterapeuter kan tolka, föreslå, använda sin kognitiva och psykodynamiska förförståelse och även ge läxor/övningar. De har tillgång till andra teoretiska kunskaper och metoder än en själavårdare.

När är det lämpligt att söka sig till en psykoterapeut?

– Psykoterapi behandlar olika former av ohälsa som påverkar det psykiska måendet negativt; till exempel utmattning, depression, ångest, sömnproblem. Sådant som hindrar mig från att ha tillgång till mig själv.

Mats Sparrman

Hur lång en psykoterapibehandling kan vara avgörs i samråd mellan terapeut och konfident. Ibland kan arbetsgivaren betala timmarna, ibland betalar man privat.

– I min yrkesroll kan jag inte erbjuda mig att be med konfidenten. När jag känner att det behovet finns får jag hänvisa till en själavårdare. Däremot har många sökt sig till mig för att de vet att jag är både psykoterapeut och kristen. Det är skönt att gå till någon som ser människan som kropp, själ och ande, erfar Matz.

 

SAMMANFATTNING:

Om din tro spelar roll i sammanhanget är själavård rätt val. Om tron är en faktor för ett mänskligt beslut eller steg gör du rätt i att börja där. Nästa steg kan vara annat.

Om din dåliga sömn, rastlöshet, kris, ångest, obeslutsamhet inte inbegriper din tro bör du söka annan hjälp än själavård.

 

 

Fakta: SJÄLAVÅRD

  • Stöttande samtal.
  • Rör problem där tron och gudsrelationen är en faktor.
  • Själavårdare har/bör ha fortbildning inom själavårdssamtal.
  • Ingen journalföring.
  • Sekretessen vid själavårdssamtal är total för präster och pastorer i Equmeniakyrkan. Diakoner har långtgående tystnadsplikt men anmälningsplikt vid kännedom om vissa typer av brott.

 

Fakta: PSYKOTERAPI

  • Behandlande samtal utifrån bland annat kognitiv, psykodynamisk och systemisk inriktning.
  • Rör ofta begränsande psykisk ohälsa som till exempel utmattning, ångest, depressiva besvär, kriser.
  • En legitimerad psykoterapeut har minst tre års psykoterapistudier efter annan yrkesutbildning som exempelvis psykolog, socionom, läkare.
  • Lagstadgad journalföring.
  • Sekretess som enbart bryts vid brott som ger fängelse i mer än två år.

Taggar:

Själavård

Irene Strålberg

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA

 

Till minne