När Equmeniakyrkan nu tappar två av sina mest framträdande profiler som kyrkoledare, Olle Alkholm och Sofia Camnerin krävs god eftertanke, en hel del bön och något strategisk tänk för att hitta rätt ersättare. Vem eller vilka (om man verkligen ska fortsätta med tre stycken) det blir kommer utan tvekan att påverka mycket kring åt vilket håll det unga samfundet ska gå.

Helt klart är att de första åtta åren som snart passerat, inte bara av Alkholm och Camnerins platser på biträdande kyrkoledarstolen utan också av den nya kyrkosammanslutningens hela liv, har varit en uppbyggnadsfas. En grund har lagts, men nu måste någon in och slipa på kanterna - lägga upp planen till utbyggnad.

Det sociala geniet Lasse Svensson har mått bra av den trygge Alkholm och djuptänkande Camnerin vid sin sida. Nu behövs någon eller några som kan ta över de rollerna men samtidigt vara kapabel att tänka utanför de lagda ramarna och ha kapacitet att få med sig rörelsen framåt.

Det finns många tänkbara kombinationer. Jenny Dobers bör vara aktuell för rollen, varför inte tillsammans med P-O Byrskog?

En spännande tanke i det breda ekumeniska Equmenia hade varit kombon Peter Bernhardsson/Svante Zettergren.

Ska kyrkan nu ta steget fullt ut som den ekumeniska kyrkan bör det vara Equmeniakyrkan som har den person med störst potential att få med sig de bredaste lagren, och gärna även tilltala lager utanför det egna samfundet, eller det vi kallar kyrka överhuvudtaget.

Det finns faktiskt en person som kvalar in på så gott som alla dessa kriterium. Han har ett brett förtroende i kyrkan, stora plattformar utanför den och är dessutom nära Equmeniakyrkan i form av sitt arbete på Teologiska Högskolan. Joel har dessutom varit skribent på denna ledarsida.

Är det inte dags att du börjar göra praktik av all teori och anmäler ditt intresse för att kandidera till kyrkoledare i Equmeniakyrkan, Joel Halldorf?