Stora protester mot fredsförhandlingar

När minnet av folkmordet på kristna i det Ottomanska riket hedrades i Armeniens huvudstad Jerevan i slutet av april förekom protester mot Turkiet och Azerbajdzjan, vars flaggor brändes. Foto: Stepan Poghosyan/Photolure via AP

Armenien och Azerbajdzjan öppnar för samtal, men många armenier vänder sig mot att behöva byta land mot fred.

I skuggan av Ukrainakriget har spänningen ökat i det omstridda området Nagorno-Karabach, som främst bebos av etniska armenier men som ligger inom Azerbajdzjans gränser. Efter kriget 2020 med flera tusen döda bevakas den bräckliga vapenvilan av ryska trupper, och flera bedömare menar att Azerbajdzjan flyttar fram sina positioner när Ryssland är uppbundet av Ukrainakriget.

Men det finns tecken på töväder mellan de två ärkefienderna. För några veckor möttes den armeniska premiärministern och den azeriske presidenten i Bryssel för samtal. Under mötet ska man ha kommit överens om att tillsätta en bilateral kommission för att utarbeta en lösning på konflikten.

Enligt Azerbajdzjan ska ett framtida fredsavtal innehålla ett erkännande av respektive lands territoriella integritet, vilket skulle innebära att Armenien tvingas avstå från Nagorno-Karabach. Armeniens utrikesminister väckte också uppseende i hemlandet när han sa att för Armenien handlar frågan om Nagorno-Karabach inte om territorium utan om rättigheter för den armeniska befolkningen, något som också kunde tolkas som att han var beredd att avstå Nagorno-Karabach.

I helgen samlades tusentals demonstranter i Armeniens huvudstad Jerevan för att protestera mot den egna regeringen.

- Att Karabakh (Nagorno-Karabach) i någon form ska bli en del av Azerbajdzjan är oacceptabelt för oss, sa oppositionsledaren Ishkhan Saghatelyan, enligt Al-Jazeera.

Han uppmanade också till civil olydnad i landet, med målet att störta regeringen.

Fakta: Nagorno-Karabach

Azerbajdzjan och Armenien hamnade i krig om Nagorno-Karabach 1991, varpå vapenvila ingicks 1994. Armeniska styrkor behärskade området fram till kriget 2020, som medförde svåra förluster för den armeniska befolkningen och tvingade Armenien till reträtt.

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne