Hetsig debatt om ny könsbyteslag: Misstag eller milstolpe?

Den gamla svenska lagen om könstillhörighet infördes 1972, och kopplade samman möjligheten att byta juridiskt kön till diagnosen könsdysfori och fysiska förändringar av kroppen. Men kritikerna menar att detta idag är ett föråldrat sätt att se på kön.  

I det lagförslag som Moderaterna och Liberalerna fick stöd för i riksdagen frigörs det juridiska könet från det biologiska. Den som är 16 år kan efter ett samtal med läkare, och godkännande av Socialstyrelsen och målsman, byta juridiskt kön utan att först ha fått diagnosen könsdysfori.

SD och KD röstade mot

Trots att liknande lagförslag diskuterats under flera års tid är det först de senaste månaderna som frågan dominerat den politiska debatten. Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna vände sig mot förslaget. I omröstningen i riksdagen valde också en moderat och en socialdemokrat att rösta nej.

Motståndarna har flera invändningar, de tycker till exempel inte att omyndiga ska kunna göra det valet. Man fruktar också att den nya lagen ska uppmuntra unga att byta juridiskt kön för att sedan också genomgå en fysisk könstransition. Andra menar att lagen kan utnyttjas av kriminella för att skaffa nya personnummer och förvilla rättsväsendet.

Han tror att fler kan få lida

Kjell-Arne Ottosson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, pekar på att flera barn- och ungdomsläkare har motsatt sig den nya lagen.

- Många av dem kommer med väldigt tydliga varningar, men ändå ville andra partier driva igenom lagen. Förslaget skickades inte ens ut på remiss, som vi önskade, säger han till Sändaren.

Han tycker det är självklart att människor som diagnostiseras med könsdysfori ska få hjälp av vården, men han fruktar att den förenklade processen för att byta juridiskt kön ska få negativa konsekvenser.

- Siffrorna på hur många som har könsdysfori har exploderat de senaste åren, och risken är att det nu kommer att öka ännu mer, säger han.

Han tycker lagen skulle gått längre

Oliver Jähnke, som är Ekhos talesperson i transfrågor, välkomnar den nya lagen med blandade känslor.

- Det lagförslaget som röstades igenom är långt ifrån det som vi hoppats på och kämpat för. Den nya lagen är fortfarande väldigt omodern jämfört med alla andra länder i Norden, säger han.

Oliver Jähnke hade hellre sett att man fått byta juridiskt kön utan att först tvingas till en läkarkontakt och ett godkännande av Socialstyrelsen, men ser samtidigt positiva sidor.

- Reformen innebär att unga vuxna kommer att kunna gå ut gymnasium och högskola med korrekt personnummer på sina intyg. Det innebär att personer som inte har möjlighet att genomgå en lång utredning nu ändå kan få dokument som stämmer överens med deras könsidentitet. 

Somliga kritiker oroas för att den nya lagen ska bidra till att fler börjar fundera på att byta kön. Hur ser du på den oron?

- Det är många andra länder som infört liknande, eller mycket mer progressiva lagar, och det finns inga tecken på att dessa lagar används på detta sätt i de länderna. Det finns ingen anledning att tro att lagen skulle påverka det svenska samhället negativt, säger han.

Det har ju varit en het debatt. Har debatten varit skadlig på något sätt?

- Det har varit väldigt jobbigt att höra den, för den har varit så hård och onyanserad. Jag ser hur den bidragit blir svårare att få tillgång till vård, hur den psykiska ohälsan bland mina transsyskon ökar och hur diskrimineringen har blivit värre.