Efter militärkuppen i Myanmar förra året har det blossat upp strider mellan militären och etniska gerillagrupper i landet. I det mycket brutala kriget drabbas den karenska civilbefolkningen hårt.

Pastor Pattaranan Katue, som är karen och som bor i Chang Mai i Thailand, besökte Equmeniakyrkans kyrkokonferens i mitten av augusti. Hon är ledare för Karen Development and Service Foundation Thailand och involverad i hjälpen till flyktingarna i Myanmar.

Byarna bombas regelbundet

Hon berättar om en fasansfull situation på andra sidan gränsen. De karenska byarna bombas regelbundet, och människorna lever i skräck för dessa räder. Det händer att de sover i djungeln under nätterna om militären skulle slå till i skydd av mörkret. De har också svårt att bedriva sitt jordbruk under dessa omständig­heter.

– Vi försöker att ge dem mat, mediciner och skydd, säger hon.

Det finns stora internationella organisationer som är beredda att hjälpa flyktingar, men de släpps inte in i Myanmar. Hjälparbetare från baptistkyrkan i Thailand, som stöttas av Equmeniakyrkan, tar sig dock över gränsen, även om det är vanskligt.

– Det är farligt, för de vet inte om militären i Myanmar finns på andra sidan, säger hon.

Hamnar i ett ingenmansland

Det finns sedan länge flyktingläger inne i Thailand, där karener lever som flydde Myanmar för decennier sedan. Thailands regering vill dock inte släppa in några fler. De karener som skulle vilja ta sig in i Thailand stöts bort av soldater. De hamnar därför i ett ingenmansland, klämda mellan militär från två nationer.

– Det är särskilt svårt för barnen och de som är äldre, säger hon.

Pattaranan Katue arbetar dock inte bara med hjälp till flyktingar från Myanmar. Även om de flesta karener bor i Myanmar så finns det också en inhemsk karensk befolkning i Thailand. Pattaranan Katue stöttar dessa både vad gäller hållbarhetsfrågor och mänskliga rättigheter. Karenerna ses inte alltid som äkta thailändare av majoritetsbefolkningen.

– Karenerna får inte den hjälp de har rätt till. Och det används ord om dem som sårar, säger hon.

Lever i bergstrakterna

Karenerna lever i bergstrakterna i Thailand. Ett problem är att flera karenska byar hamnat i skogar som utsetts till nationalparker.

– Om de inte har papper på att de bott där så kommer tjänstemän och säger att de inte har rätt att vara kvar. Vi försöker hjälpa dem att dokumentera att de bott där länge, och så ger vi uppgifterna till de lokala myndigheterna, säger hon.

Skogsskövling och odling

En annan utveckling som varit negativ för karenerna berör skogsskövling och odling. Många karenska byar har börjat odla majs, i hopp om att göra stora inkomster. Men för att skapa åkermark har skogen huggits ner, vilket förändrat miljön runt byarna. När träden inte längre skuggar blir marken torrare och vattenkällor sinar.

– När det är varmt under sommaren är det inte tillräckligt med vatten i floden, säger hon.

Karen Development and Service Foundation lär dem att då bygga dammar, som skyddas mot de heta solstrålarna, och att plantera träd runt dammarna. Istället för den nedhuggna skogen planteras fruktträd, som också ger en inkomst.

– Nu kan vi se att många byar blivit grönare på grund av fruktträden, säger hon.