Valet till den danska riksdagen – folketinget – den 1 november blev en rysare. Till slut stod det dock klart att den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen kunde behålla sin majoritet.
För de danska Kristdemokraterna blev valet en katastrof och partiet är nu nära en utplåning.
Valresultatet överraskade med nya partier och gamla som kraftigt decimerades (se nedan), kommenterar Niels Arbøl, specialist på dansk kristdemokrati.
Valet en katastrof
För just de danska kristdemokraterna blev valet en katastrof. Man minskade med 1,2 procentenheter till endast en halv procent; partiets sämsta resultat sedan starten i början av 70-talet och långt ifrån den (låga) danska riksdagsspärren på två procent. Nu har man inte suttit i folketinget på närmare 20 år.
– Det var ett fiasko, konstaterar Arbøl.
Huvudorsaken till valresultatet ser han i att partiledaren, 29-åriga Isabella Arendt, lämnade partiet i våras. Hon ”trivdes inte” i KD uppgav hon. Senare under sommaren anslöt hon sig till Konservative.
Själv undrande
Niels Arbøl är själv undrande inför orsakerna till avhoppet. Han beskriver Arendt som en karismatisk ledare. Och även om han tycker att efterträdaren – Marianne Karlsmose som fick träda in i egenskap av vice partiledare – skötte valrörelsen bra blev tiden för henne att etablera sig kort.
Men Arbøl ser också ett mer strukturellt problem för danska KD.
– Danmark är ett sekulariserat samhälle. Men bland partiets gräsrötter finns många evangelikaler som ser partimedlemskapet mest som en kulturell identifikation. De brinner för frågor som skapelsetro, Israel och alkohol.
Liten dansk frikyrklighet
Knappast något lockar stora danska väljarskaror. De här partimedlemmarna återfinns i den ganska lilla danska frikyrkligheten och i den inomkyrkliga väckelsen i folkekirken, Indremissionen.
Niels Arbøl som är katolik har själv varit engagerad i danska KD. Han har drivit linjen att Kristeligt folkeparti – som Kristendemokraterna hette fram till 2003 – borde omfamna den breda europeiska kristdemokratin.
Det har man också gjort, men alla i partiet har enligt Arbøl inte varit helt med på båten. Han konstaterar att svenska KD lyckats bättre på denna punkt än sitt danska systerparti. Gamla KDS var ju i början ett frikyrkoparti med snävare svenska referensramar, men breddades.
Störst stöd i mitten av sjuttiotalet
Störst väljarstöd hade de danska kristdemokraterna i mitten av sjuttiotalet då man nådde fem procent. Årtiondena efter satt man i ett antal regeringar. Kan man komma tillbaka?
Det krävs två saker, svarar Niels Arbøl.
– Dels en karismatisk ledare, dels politiskt erfarna människor med intellektuell kapacitet. Men det kommer att ta lång tid. Och något stort parti kommer KD aldrig att bli i Danmark.
Någon roll i det politiska spel som började redan på valnatten kommer Kristendemokraterna hur som helst inte att spela.
I fredags, den 4 november, kallade statsminister Mette Frederiksen på drottningens uppdrag till sig de andra partiledarna för att börja sonderingarna. Före valet hade hon deklarerat att hon gärna såg en blocköverskridande regering. Genom sitt övertag med ett mandat för sitt röda block förhandlar hon nu ur en styrkeposition. Regeringsbildningen spås bli lång och Niels Arbøl instämmer:
– Det kan ta fram till jul!
Fakta: Två brokiga block
Dessa tolv partier - med mycket översiktlig beskrivning - kom in i danska folketinget:
Röda blocket:
Socialdemokratiet 27,5 procent (+1,6).
Svenska socialdemokraternas systerparti.
Socialistisk folkeparti 8,3 procent (+0,6).
Som Vänsterpartiets högerflygel.
Enhedslisten 5,1 procent (-1,8).
Som Vänsterpartiets vänsterflygel.
Radikale venstre 3,8 procent (-4,8).
Socialliberalt. Tänk ”Bengt Westerberg”.
Alternativet 3,3 procent (+ 0,3).
Ett slags grönt parti.
Blåa blocket:
Venstre 13,3 procent (-10,1).
Det stora borgerliga partiet, höger trots namnet. Liberalkonservativt.
Konservative folkeparti 5,5 procent (-1,1).
Det klassiska gamla högerpartiet.
Danmarksdemokraterne 8,1 procent (+8,1).
Helt nytt invandrarkritiskt parti startat i somras av Inger Støjberg, tidigare minister för Venstre, sedan hon släppts ut fängelse efter en riksrättsdom som handlade om hur hon agerat i asylärenden.
Liberal alliance 7,9 procent (+5,6).
Marknadsliberalt.
Nye borgerlige 3,7 procent (+1.3).
Invandrarkritiskt med högerprofil i ekonomiska frågor.
Dansk folkeparti 2,6 procent (-6,1).
Det gamla invandrarkritiska partiet, syster till SD.
Utanför blocken:
Moderaterne 9,3 procent (+9,3).
Helt nytt mittenparti. Startades i våras av förre Venstrestatsministern Lars Løkke Rasmussen.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR