”God morgon Stefan, Har du en minut?  Jag skulle vilja att du utför en uppgift åt mig. Kan inte prata just nu, ska på möte nu, så svara bara här. Joseph Nsumbu, Pastor”

Detta mejl trodde Stefan Silversten, församlingsmusiker i S:t Eskilskyrkan i Eskilstuna, först kom från föreståndaren i församlingen, Josef Nsumbu. Men när han läste mejlet noggrannare noterade han att skribenten hade skrivit fel variant av Josef. Han blev misstänksam och såg att mailadressen inte alls stämde utan var ”katarinaysvenskakyrkan@gmail.com”.

– Det kommer säkert ett bluffmejl om dagen till mig, ofta handlar det om någon som säger sig vilja skänka pengar till kyrkan, men att jag måste vara mellanhand. Men detta mejl stack ut, någon måste ha ansträngt sig kollat att vi arbetade i samma församling, säger han.

Obehagligt att någon använt hans namn

Josef Nsumbu tycker det är obehagligt att någon försökt att genomföra ett bedrägeri i hans namn.

– Men man vet inte vem man ska anklaga, det är det som är svårt när det gäller internet och sociala medier. Man har ingen aning om vem det är, säger han.

Det finns indikationer på att fler inom Equmeniakyrkan drabbats av sådana försök till bedrägerier, något som kan vara en del av en större trend. I en artikel i tidningen Computer Sweden berättas om att kriminella lägger ner mer tid på att kartlägga sina offer. En bedragare kan gå igenom sociala medier för att samla information och genomföra ett bedrägeri med större trovärdighet. I artikeln kallas detta för supernätfiske.

– Det man kan se nu är att attackerna blivit avancerade. De väljer ut en målgrupp som mottagare, till exempel anställda på ett visst företag eller folk som följer en grupp på sociala medier. Sedan samlar de på sig information om den gruppen, säger Emanuel Lipschütz, cybersäkerhetschef på Conscia, till tidningen.

Använt sunt förnuft

Rådet i Computer Sweden är att vara uppmärksam. George Olvik, som är kommunikationschef i Equmeniakyrkan, arbetar med denna fråga på nationell nivå inom samfundet. Han manar också till vaksamhet.

– Vi brukar säga att man ska använda sunt förnuft när man läser mejl. Ord som brådskande och viktigt kan få en att släppa garden, istället borde sådana ord göra att man är lite mer på sin vakt.

Han menar att man aldrig ska ha bråttom om man är det minsta misstänksam. Det är också viktigt att kontrollera mejladressen, om det är en bedragare så är den inte äkta.

– De försöker att framstå som att de är en kollega eller en chef, för att öka risken att man ska gå på bedrägeriet.

Det har förekommit att bedragare försöker att använda kyrkoledarnas namn för att genomföra bedrägerier. George Olvik har dock inte fått signaler om att det skulle vara vanligare förekommande nu än tidigare, men att de försök som görs är på en mer avancerad nivå.