Tystnaden tvingar Diakonia att skicka brev till L och KD

De större biståndsorganisationer som står på kristen grund gjorde gemensam sak redan under förra årets valrörelse då man varnade för konsekvenserna av ett slopat enprocentsmål. Men den uppmaningen att värna nivån på biståndet hörsammades inte av den nuvarande regeringen. Och enligt Mattias Brunander, tillförordnad generalsekreterare på Diakonia, verkar intresset svalt hos regeringen för en dialog.

– Det har varit svårt att nå fram till de högsta ansvariga, vi har ännu inte haft möten med Johan Forsell (bistånds- och utrikeshandelsminister) eller Diana Janse (statssekreterare), säger han.

Skickat brev till Liberalerna och Kristdemokraterna

Nu har Diakonia tillsammans med Act Svenska kyrkan, PMU och Svenska missionsrådet skickat brev till Liberalerna och Kristdemokraterna. Förhoppningen är att dessa två partier, som traditionellt försvarat en generös biståndspolitik, ska lyssna till organisationernas synpunkter.

– Vi vet att regeringen planerar att förändra biståndet, men vi vet väldigt lite om hur. Det skapar en stor oro, säger han.

Regeringen har satt som mål att förändra biståndspolitiken utifrån ledorden långsiktighet, transparens och effektivitet. I brevet bidrar organisationerna med sina tolkningar av dessa ledord.

Drastiska förändringar

Mattias Brunander tycker att betoningen av långsiktighet är paradoxal, då regeringens beslut hittills inneburit flera drastiska förändringar för biståndsorganisationerna. Att slopa enprocentsmålet drabbade partners som till exempel arbetar långsiktigt med människorättsfrågor.

– När man halverar biståndsbudgeten för många länder med ingen framförhållning alls så signalerar det inte långsiktighet. Men vi uppskattar självklart långsiktighet i sig, vi motsätter oss inte själva ledorden, säger han.

Inte alltid synliga resultat på kort sikt

Det finns även en oro inför vad regeringen kommer att lägga i begreppet effektivitet. Mattias Brunander menar att mycket av det arbete som görs inom utvecklingsbistånd inte alltid ger synliga resultat på kort sikt.

– Om det blir fokus på det som är lätt att göra och tacksamt att räkna på så blir det istället väldigt kortsiktigt, säger han.

Stöd till civilsamhället

Det finns dock signaler från regeringen som biståndsorganisationerna har uppfattat som ­positiva. Regeringsföreträdare har sagt att en större del av biståndet ska förmedlas som stöd till civilsamhället.

– Hittills har civilsamhället bara fått mindre, trots att ­civilsamhällets utrymme redan är begränsat på flera håll i världen där människorättsförsvarare arbetar med livet som insats. Men vi ger inte upp hoppet, ­säger han.

En av regeringens åtgärder som redan fått effekt är att anslaget för biståndsorganisationernas informationsarbete krympt ihop. Mattias Brunander menar att det verkligen behövs saklig information om biståndet i dag.

– Vi har under valrörelsen arbetat hårt för att bemöta populistiska argument om att bistånd bara leder till korruption och går till diktaturer. Det klart man undrar om den här mytbildningen och de negativa bilderna ska få stå oemotsagda, ­säger han.