Upphör aldrig att försvara demokratin

Nu står återigen den liberala ­demokratin inför en kris. I länder där människor sällan eller aldrig fått uppleva demokrati har auktoritära ledare skruvat åt förtrycket än mer. Den ökade globala förföljelsen av kristna är ett exempel, men inte det enda. Det väcker dystra farhågor om den ­liberala demokratins framtid i världen.

Alltmer auktoritärt styrt

Även etablerade ­demokratier är påverkade. Forskare har ­noterat att med framgången av auktoritära populistpartier – som Sverigedemokraterna – är kopplad till att liberal ­demokrati ifrågasätts. ­Europaparlamentet betecknar Ungern som odemokratiskt och Indien, en gång världens största demokrati, har med växande hindunationalism blivit alltmer auktoritärt styrt. Det är demokratiskt oroande att Sverigedemokraterna är bland de röstmässigt starkaste auktoritära ­populistpartierna i Europa.

I grund och botten kräver demokrati än att människor är över­tygade demokrater.

Demokratiska inskränkningar

Statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson ville veta hur stark demokratin är bland svenska folket. Därför ställde de ­frågor till ett representativt urval av den vuxna svenska befolkningen där de fick ta ställning till när de tyckte det var okej att göra demokratiska inskränkningar. Drygt 70 procent tyckte att demokratin tillfälligt ska kunna begränsas för att kunna hantera pandemi. Nästan två tredjedelar tyckte att demokratin tillfälligt ska kunna begränsas för att hantera klimat- och miljökris eller grov brottslighet. Över hälften tyckte att en ­finanskris var skäl till att tillfälligt begränsa demokratin.

Frågorna som forskarna ställde till svenska folket klargjorde inte vad de svarande menar med demokrati och det var inte möjligt för de svarande att ange vilka konkreta åtgärder de kunde tänka sig som ­begränsade demokratin. Men ordet ­demokrati står för värderingar som många uppfattar var grundläggande i vårt samhälle, vilket forskarna visar att så inte riktigt är fallet. Resultatet från forskarnas undersökning indikerar att många är beredda att sätta demokratin på undantag.

Alla var lika inför Gud

I år är det 175 år sedan den första baptistförsamlingen startade i Sverige. I den första frikyrkoförsamlingen var alla lika inför Gud. Därför var församlingen också den första kända demokratiska gemenskapen i Sverige där varje medlem, kvinna som man, rik som fattig, hade en röst. Men varje generation måste vinnas för demokratin, också i frikyrkorna. För även där ifrågasätts demokrati.

I Trosrörelsen (Livets ord) har församlingsdemokratin aldrig varit stark. I Equmeniakyrkan är det sällsynt att kyrkomötet kan välja mellan flera kandidater till lediga platser i kyrkostyrelsen. I en del pingstförsamlingar diskuteras vilka medlemmar som ska ha rösträtt på församlingsmötena. Ur mörka skrymslen kommer tankar om att kvinnor inte får tjäna Gud som församlingars andliga ledare. Utan demokratiskt alternativ kritiseras den demokratiska folkrörelsekyrkan med nedsättande ord som hämtats från Svenska kyrkans mest reaktionära vrår: ”föreningskyrka”.

I stället för demokratisk nedmontering utmanas kristna att engagera varje generation demokratiskt. Då måste det som församlingens medlemmar samlas för att diskutera beröra och engagera varje generation. I kristna församlingar kommer ett sådant engagemang genom att sätta Jesus i centrum.