Största kyrkans väg framåt ­viktig för alla

Nationaldagen. Just i år är det 500 år sedan ­Gustav Vasa valdes till kung efter sitt segertåg mot den danske kung Kristian.

Landsfadern som räddade Sverige och lade grunden till vad som några generationer senare skulle bli en Europeisk stormakt.

Men hans mest långtgående påverkan är nog ändå beslutet att bryta med Rom.

Visserligen höll Sverige ett par decennier ­senare åter på att bli romersk-katolskt under ­Johan III och sedan sonen Sigismund. Men 1593, 70 år efter Gustav Vasas kunggörande, fastställdes slutligen den lutherska tillhörigheten i ett dokument som innehåller flera spännande turer;

Som excorcism, avskaffandet av pilgrimsresor, förbudet av katolicism, kalvinism och ”veder­döpare” (anabaptister/vuxendöpare).

Historien är alltid mångbottnad. Men det kan vara värt att reflektera, nu när vi ändå bestämt att göra Vasas kungaval till nationaldag, kring något av det reformationen bidragit med till samhället;

Som läskunnighet, fokus på ett stort samhällsansvar och framväxandet av sociala instituioner som vård, skola och omsorg.

I ett halvt mill­enium blev den nationella kyrkan ett kitt för det stora flertalet innan den vid skilsmässan från en sekulär stat gick in i en ny fas.

Var den går nu bör också frikyrkor titta noga på. För än så länge är den före detta statskyrkan alltjämt ett draglok i svensk kristenhet, och dess naturliga ansikte mot en värld med allt mindre koppling till det sakrala.

Även om det är en organisation med bredd palett av fromhetstyper och traditioner är, paradoxalt nog, en av de tydliga trenderna i kyrkan att flirta med det katolska arvet. Som med pilgrimsvandringar, högkyrklighet och ritualer, men i motsats till sina kontinentala förebilder, med en progressiv kyrkopolitisk utblick på samtiden.

Är det något motsägelsefulla beteendet kanske ett tecken på att Sveriges största kyrka 500 år efter reformationsåret i samklang med övriga frikyrko-Sverige försöker att omdana sin identitet för en tid som alltmer kan anses vara postkristen, åtminstone i fråga om kunskap och identitet.

Vad är kyrkan i ett samhälle som fortfarande i mycket genomsyras av ens existens, men där knappt någon vet om det?

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.