Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Krig är en fruktansvärd upplevelse som får svåra återverkningar i flera generationer.
Bara under de senaste 40 åren har vi bevittnat många, exempelvis i Kongo, El Salvador, Angola, Georgien, Azerbajdzjan, Mocambique, Iran, Irak, Kuwait, Bosnien, Rwanda, Tjetjenien, Sierra Leone, Algeriet, Kosovo, Afghanistan, Syrien, Jemen, Libanon, Falklandsöarna, Sri Lanka, Burundi, Etiopien, Panama, Somalia, Nepal, Elfenbenskusten, Libyen, Mali, Sudan, Ukraina och Israel. Därutöver har exempelvis USA, Storbritannien och Frankrike inte sällan varit inblandade.
Det kan vara relevant att räkna upp krigen för att ge ett perspektiv på mänskligheten. Med tanke på hur långt civilisationen kommit avseende kunskap, utbildning, vetenskap och teknologi, så borde krig vara en historisk företeelse.
Politikernas makthunger
Varför blir det då krig? Svaret är politiker, militärer och vapenindustrin? Politikernas makthunger gör att polarisering och populism blir effektiva verktyg för att skaffa väljare. Det skapar vi-dem kulturer som över tid bygger djupgående konflikter.
Nato försöker ständigt utöka antalet medlemsländer vilket ökar militär upprustning och geopolitiska konflikter. Vapenindustrin säljer vapen till länder vilket skapar kapprustning och ökade spänningar, och genom mellanhänder hamnar vapen hos terroristorganisationer. 2022 var världens militärutgifter nästan 25 000 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 3 000 kronor per person på planeten. Det är enormt mycket pengar som skulle kunna användas till att bygga global fred och ett hållbart livsbejakande samhälle.
Kan mänskligheten skapa fred istället för krig? Självklart! Om regeringar förstår sitt stora ansvar så kan det gå snabbt. Annars måste vi medborgare rösta på de partier som kan klara uppdraget. Och om inga befintliga partier klarar uppgiften måste vi starta nya partier.
Christer Nylander
LÄGG TILL NY KOMMENTAR