Equmeniakyrkan föreslår en livssynsöppen kulturkanon

Joakim Hagerius
Peterhoelstad.com Foto: Peterhoelstad.com

Kulturkanon. Under mottot ”känn dig själv” grundar folklivsforskaren Artur Hazelius Skansen på Djurgården under sent 1800-tal. Det är nya tider och i Sverige det går undan, den industriella utvecklingen rusar fram. Hur ska folk orientera sig i detta nya?

De som känner sin historia och vet varifrån de kommer står bättre rustade för framtiden, resonerade Hazelius. Ett Skansen som samlar byggnader, växter och djur blev hans svar. En plats för kunskap om kulturarv och historia, och därigenom om sig själv.

Nu är det nya tider igen. Regeringen har beslutat att ta fram en svensk kulturkanon eftersom ”kulturen är en viktig sammanhållande kraft i ett samhälle präglat av snabb demografisk, teknologisk och kulturell förändring”. Syftet är att ”skapa förutsättningar för gemensamma referensramar i vårt demokratiska samhälle och därmed skapa en gemensam grund att ta avstamp från.” Ett nytt Skansen.

Grannlaga uppgift

Regeringen har utsett en ­kommitté, och dess ­ordförande, författaren och professorn Lars Trägårdh. Uppgiften är att ”utse konst- och kulturområden som ska ingå i den svenska kulturkanon” och ”fastställa vilka kriterier som ska gälla vid valet av verk till en svensk ­kulturkanon.” Oskyldigt kan tyckas. Men att genom en sorts lista definiera svenskhet är en grannlaga uppgift. Experter ska genom att välja verk skapa ett nationellt narrativ, en berättelse om vad som är svenskt.

Mot vilken historisk horisont ska den svenska kulturkanonen skapas? Kommer kommittén likt Hazelius ta avstamp i 1800-talets enhetssamhälle, eller blir individuella och sekulära 1900-talet dess fokus, får även mångfaldens 00-talet plats? Valet av tidsperiod ger olika svar på vad svensk kultur är och kan vara.

Luciafirande

Luciafirande i ­Seglora kyrka på Skansen i Stockholm. Får denna kulturyttring plats i den nya kanon?  Foto: Mikael Landeström/TT

Som uppmärksammats i nyss avslutade serien Historien om Sverige var frikyrkor starkt pådrivande i förra seklets liberalisering, i betydelsen män­niskans bemyndigande, rätt att välja, rösta och skapa ett eget liv. En rörelse som växte fram på en gemensam nationell kristen klangbotten. Sverige hade varit evangeliskt lutherskt sedan flera hundra år och många av de framväxande demokratiska institutionerna grundades i denna mylla. Vad ska vi samlas kring i dag för att säkra framtidens demokrati? Sekularitet och neutralitet är en tunn mylla för demokrati. I regeringsformens andra kapitel enas vi om respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Räcker det?

Pluralistiskt samhälle

Sverige är inte längre det homogena Skansen. Och tiden kan inte backas. Vi är ett mångfacetterat och pluralistiskt samhälle, på flera sätt starkt polariserat. Vi lever i digitala filterbubblor, i stor ekonomisk ojämlikhet och med bostadssegregation som en jätteutmaning. Att ställa frågor kring vilken eller vilka kulturer som syresätter ett land är därför relevant. Som kyrka behöver vi uppmärksamma vart samtalet tar vägen. Trägårdh själv har sagt att en kulturkanon ska bli ”en bas för inkludering”. Gott så, men vilka grupper kommer bli representerade? Har Gud en plats? Har kyrkornas kultur och historia det? Och syftet med en kultur­kanon måste vara sammanhållning – inte gränsdragningar som antytts i SD-utspel om att använda den för medborgarskapstester.

Inkluderande kultursyn

Vi har nu som troende en möjlighet – och kanske även skyldighet mot bakgrund av vårt frikyrkliga arv – att konstruktivt bidra till en livssynsöppen och inkluderande kultursyn. Just nu förbereds ett seminarium för ­politikerveckan i Almedalen som Equmeniakyrkan arrangerar, där bland andra Lars Trägårdh medverkar. Och till Visby har vi packat väskan med förslag på verk som bör ingå i en svensk kulturkanon. Vad vill du att vi tar med?

Joakim Hagerius
biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan

1 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Magnus Blixt, Jönköping
Mycket bra och genomtänkt skrivet. När SD finns med så handlar det mycket om svenskheten, traditioner, folkhemmet m m. Vi har nyligen här i Jönköping på RPG-träffar visat filmen "Frikyrkans historia". Många tar upp att frikyrkorörelsen tillsammans med Arbetar- Nykterhets- och Fackrörelserna var en viktig del i hur Sverige blev ett demokratiskt land. Men frikyrkan omnämns inte så mycket tyvärr när det gäller Sveriges historia. Detta bör framhållas mer. Det är nog inte så många som känner till detta.

 

Till minne

Söndagsservice