Från mjuka tjejer till väckelse!

Robert Tjernberg, chefredaktör på Sändaren

 Foto: Mikael M Johansson

I Ledarsticket spanar Sändarens chefredaktör Robert Tjernberg om den så kallade Soft Girls-trenden, och varför han ser den leda fram till en helt oväntad slutsats. En väckelserörelse.

 

I första avsnittet av Ledarsticket  lovade jag att spana kring Soft girls, huskvinna, eller som vissa säger, tradwives.

Spaning har tagit en lite oväntad vändning, eftersom temat redan känns en aning dissikerat. Så Istället väver jag in detta i en kortare betraktelse som banar väg till en ytterligare spaning som leder till min slutspaning, lite som ett Kinderägg, redo att avslöjas och eller ätas upp.

En kvinnofälla?

Nåväl, softgirlsdebatten på svenska kultursidor började med att Katrine Kielos-Marcal i DN uttryckte sitt missnöje över en social media-trend där unga kvinnor avsäger sig det traditionella 7-till-4-samhället till förmån för långa kaffepauser, hemstädning och familjetid.

En charmig idyll, kanske, men Kielos-Marcal ser det som en potentiell kvinnofälla, ett eko från svunnen tid.

Joel Halldorf, kan trots att han är 40+ och man, frimodigt kasta sig in i debatten eftersom han också är samtidens skickligaste samtalsakrobat. Han tar sig an ämnet från en annan vinkel i Expressen, betraktar det som en sund och fräsch revolt mot det moderna yrkeslivets stress. Sen skjuder kultursidorna av soft girl-texter. Greta Schüldt och Essy Klingberg inte minst.

Bibliska figurer mitt i debatten

Så. Plötsligt blir även bibliska figurer som Maria och Marta blir symboler för dagens diskussioner.

Detta för mig till min första punkt: Debatten har fel fokus. Soft girls – och soft guys – representerar en bestående förskjutning. En växande insikt om att meningsfullheten i livet inte ligger i ständig jakt efter ekonomisk trygghet, utan snarare i värden som familj, vänskap och gemenskap.

Detta har länge varit känt inom ideella församlingsliv. Det är alltså varken en konservativ backlash eller en framåtlutande revolt. Det är ofrånkomligt att människor kommer vilja söka sin gemenskap i de minsta gemenskaperna. Här behöver vi uppvärdera familjen, församling och göra det möjligt för människor att skapa mening både på och utanför det vi kallar arbete.

Trons tydligare roll

Min andra spaning understryker en annan dimension: den öppna religiositeten hos figurer som Klingberg, Kielos-Marcal, och Halldorf. De använder nu bibliska referenser inte bara som kulturella markörer utan som verktyg för djupare argumentation. Det markerar en intressant vändpunkt där det intellektuella skrået i Sverige öppet omfamnar sin tro.

Denna rörelse mot öppen religiositet och en återupptäckt av spirituella värden speglar en bredare törst efter mening bortom det materiella och empiriskt mätbara.

Lite som, jodå, soft girls.

Den moderna människans längtan efter djupare berättelser för sitt liv hittar oväntat ofta svar i de tidlösa berättelserna från bibeln. Se bara på det genomslag som Jordan Peterson haft med sina timslånga bibelstudier på youtube. Dessa berättelser erbjuder en karta för ett liv fyllt av just mening, liv och hopp.

En omvänd väckelse

Vi står kanske inför vad som bäst kan beskrivas som en omvänd väckelse, det här är inte främst tiden för en väckelse underifrån, sådana vi är vana att se den. Tiden verkar vara mogen för en intellektuell och kulturell rörelse som återvänder till spirituella rötter i sökandet efter svar på vår tids stora frågor. Det är en utveckling som tyder på att även om vi trodde att vi hade lämnat Gud bakom oss, så har Fredrich Nietzsches ord om det omöjliga i att torka bort guds blod från våra händer aldrig varit mer relevanta. Kanske är det just i denna återupptäckt av det spirituella i samtidsdiskussionen som vår tids största förståelse och mening för densamma kan finnas.

Vi ser det i personer som Ayan Hirsi Alii, superateisten som till slut var tvungen att lämna det fyrkantsrationella för att omfamna den kristna tron efter att ha läst historikern Tom Hollands Dominion. Eller i Sverige, där  Eric Schüldt sömlöst och självklart låtit sig upptas i den kristna famnen när intellektet inte fullt ut kunde ge svaren på det mystiska i världen.

Visst är jag en soft guy!

Akademiker som inte fångades av väckelsepredikantens svavelos och böjelse för det bokstavligt konforma. Men inte heller av de liberalkyrkligas nedmonterande av mysterierna. Men likväl verkar befinna sig i vår tids kanske mest spännande och oväntade väckelserörelse. Evangelisterna ser annorlunda ut, de resonerar om svåra frågor i poddar och på youtube. De skriver böcker som dissikerar tron och ställer öppna frågor. Ändå landar de i samma svar som tidigare endast varit predikstolen förbehållen: . Kristus upprätthåller världen.

 Akademikerväckelsen. Kom ihåg var ni hörde det först. Och ja, jag är en soft guy.

 

1 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Kjell-Erik Selin
Synnerligen intressanta funderingar utifrån det som i dag händer inom den akademiska världen som nu alltmer influeras av den kristna tron och de bibliska berättelserna. Frågan är hur Jesu mission befallning överlever eller passar in i detta nya och vad det betyder för frikyrkans utveckling och existens.

 

Till minne