Nytt försök med ortodox högskola

Sedan 2016 finns en avdelning för studier av östkyrkligheten på Enskilda högskolan (EHS). Utbildningen bedrivs i samarbete med stiftelsen Sankt Ignatios, som sedan en tid vill skapa en egen fristående högskola där tyngdpunkten ligger på ortodox kristendom.

En av de drivande personerna bakom högskolesatsningen är Michael Hjälm, som är rektor på Sankt Ignatios folkhögskola och prefekt på EHS östkyrkliga avdelning. Han menar att det är viktigt att de ortodoxa kyrkorna får råda över sin egen teologiska utbildning.

"Inte rimligt vara underordnad Equmeniakyrkan"

– Sankt Ignatios samlar 13 ortodoxa kyrkor i Sverige och 75 procent av kyrkorna i västeuropa. Vi är den bredaste ortodoxa institutionen i hela västvärlden, och då är det inte rimligt att vara underordnad Equmeniakyrkan, säger han.

Det är regeringen som fattar beslut om att ge examensrätt till nya högskolor. Varje ansökan utreds av Universitetskanslersämbetet och en oberoende be­dömargrupp, vars omdöme väger tungt i beslutsprocessen. Sankt Ignatios första ansökan om att få tillstånd att bygga upp en högskola för att utfärda kandidat-, magister- och master­examen behandlades i våras. ­Bedömargruppen såg betydande brister i flera delar av ansökan, och ansåg att Sankt Ignatios inte borde få examensrätt.

– Vi drog själva tillbaka an­sökan när vi såg bedömargruppens svar, säger Michael Hjälm.

Skickat in nya ansökningar

Under hösten har Sankt Ignatios skickat in nya ansökningar om att få examensrätt för högskolestudier.

– Det är en ganska kraftigt omarbetad ansökan. Den har blivit bredare, och inkluderar fler ämnen. Men till skillnad från andra teologiska institutioner så lägger vi lika stor betoning på öst som andra traditioner, säger han.

Sankt Ignatios och EHS har i dag ett nära samarbete, och det är oklart hur det kommer att gestaltas i framtiden om det skapas en högskola med ortodox inriktning. Michael Hjälm menar att de samtal som förts mellan Sankt Ignatios och EHS styrelse har försvårats av skeva styrkeförhållanden.

– EHS styrelse har all makt på sin sida. Jag hoppas att vi kan föra samtal på mer jämlika villkor när vi har en egen högskola, säger han.

Målsättningen är att den Sankt Ignatios högskola ska kunna ta emot sina första studenter i augusti 2025. Om så blir fallet förlorar EHS en av sina tre avdelningar, en utveckling som rektor Niklas Holmefur skulle beklaga.

Att bli en mindre spelare ett steg åt fel håll

– Min inställning är att samverkan är bra, särskilt för små ­lärosäten. Att bli en mindre spelare är ett steg åt fel håll för oss, vi vill snarare bli större för att klara de krav som ställs på oss, ­säger han.

Att förlora den östkyrkliga avdelningen vore dock inte ett hot mot EHS existens. Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati, och avdelningen för teologi och religionsvetenskap har egna budgetar som inte är sammanblandade med den östkyrkliga avdelningen. Det finns dock gemensamma resurser, till exempel i form av administration, som kan bli lidande.

– Men det är inget som inte går att lösa, säger han.

Finns det någon besvikelse på EHS över att Sankt Ignatios vill lämna något ni byggt upp ­gemensamt?

– Jag kom in för ett år sedan som rektor, så jag har inga känslor bakåt. Jag arbetar mer utifrån hur vi gör det bästa av den nuvarande situationen. Men när man har olika målbilder så uppstår det besvikelser. Jag tycker dock att vi också ska kunna se allt det goda som åstadkommits, säger han.

Östkyrkliga studier

Enligt regeringens regleringsbrev för EHS så ska högskolan bedriva östkyrkliga studier under hela 2024. Arbetet fortsätter därför som tidigare, åtminstone detta år.

– Vi måste hitta en gemensam målbild, eller bestämma att vi inte fortsätter tillsammans. Det är inte långsiktigt hållbart att inte dra åt samma håll, säger Niklas Holmefur.