På flera platser i Myanmar har människor i helgen demonstrerat mot militärkuppen och krävt att nobelpristagaren Aung San Suu Kyi och andra politiker släpps fria. Demonstranter har synts i den största staden Yangon, men många minoritetsfolk har också protesterat, bland annat karener.

Baptistteologen Layang Seng Ja, som var intervjuad i förra numret av Sändaren, predikade i helgen på den årliga minnesdagen för kachinernas uppror mot den burmesiska staten. Kachinerna, en övervägande kristen folkgrupp, har sedan 1960 kämpat för självständighet i de norra delarna av landet. Hon berättar att de sociala medierna är nedstängda, men hon lyckas ändå meddela sig med Sändaren.

— Förra året predikade jag på kachinernas revolutionsdag och blev nästan arresterad. Predikan från helgen har spridits på nätet och nu vet jag inte vad som kommer hända med mig, säger hon.

Än så länge har militären inte svarat med väpnat våld mot demonstranterna. Människorättsadvokaten Aung Htoo har sedan 1974 varit en del av oppositionen och vet hur militären kan agera. Som ung blev han skjuten i benet under protester, och i dag lever han i exil på grund av dödshot. Han ser inga tecken på att de militära ledarna är beredda att ge upp.

— Militären har slagit ner flera uppror med våld genom historien. De har mycket erfarenhet och har utvärderat sina tidigare insatser. Samtidigt har folket ett mindervärdeskomplex, när de ser militären på gatorna så blir de rädda, säger han.

Aung Htoo är inte förvånad över att militären genomförde sin kupp. Efter att det parti som står nära militären, USDP, marginaliserades helt i valet i november hävdade generalerna att det berodde på valfusk.

— Det förekom nog oegentligheter i valet, men i huvudsak avspeglade det folkets vilja, säger Aung Htoo.

Även om nobelpristagaren Aung San Suu Kyi inte formellt är landets president, på grund av lagstiftning riktad mot henne, är hon i praktiken landets ledare. Hon är älskad av många, men bland minoritetsgrupperna är känslorna mer komplexa. Aung Htoo, som själv är buddhist och tillhör majoritetsbefolkning, är också kritisk till hennes undfallenhet mot militären.

— Hon har velat försoning och har därför inte konfronterat militären, som har kunnat behålla en stor del av sin makt. Jag har svårt att se att det nu kan bli ett annat resultat än att Aung San Suu Kyi går med på ett nytt val om ett år, för att blidka militären. Så kommer militärens makt att vara obruten, säger han.

Han exemplifierar med hur Aung San Suu Kyi hanterat utdrivningen av den muslimska folkgruppen rohingyas. Efter den hårda internationella kritiken mot övergreppen så reste hon till den Internationella domstolen i Haag för att försvara militärens agerande.

— Hon vill inte konfrontera diktatorerna, säger han.

Aung Htoo är gift med en kristen kvinna, och levde också många år i de gränsområden i delstaten Kachin som kontrolleras av Kachin Independence Army. Han ser inte i nuläget att minoriteterna hotas av militären.

— Kuppmakarna har just nu inte tid med att hantera religiösa minoriteter, det jag hört är att de i stället sökt stöd hos religiösa ledare, säger han.

Sändaren har sökt kommentarer från karener i Sverige, men de har hittills avböjt på grund av oro för anhöriga i Myanmar.