– Mitt livs svåraste politiska beslut jag fattat, sade Stefan Löfven vid presskonferensen efter tillkännagivandet att han avgår som ett resultat av misstroendeförklaringen den 21 juni.

Alternativet med ett extraval ansåg Stefan Löfven inte vara tillrådligt främst med tanke på pandemin.

– Det här är en försmak av vad som komma skall, säger Sofie Blombäck, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall till Sändaren.

– Det svenska partisystemet har ju skjutit upp frågan hur man skall handskas med Sverige­demokraterna och i början gick det ganska bra att inte ge partiet något inflytande.

När nu SD vuxit har det blivit allt svårare att bilda majoritetsregeringar eller regeringar med stora minoriteter.

– Det har varit lättast att göra som man alltid gjort, men det går inte längre. Det visade först Decemberöverenskommelsen 2014, därefter den långa regeringsbildningen efter förra valet och regeringskrisen nu.

Hur kommer det då att sluta? Sofie Blombäck vågar av naturliga skäl inte säga bestämt. Ingen vet ju.

– Men rimligen kommer talmansrundorna nu gå snabbare.

För att det skall bli extraval krävs att talmannen misslyckas fyra gånger med att bilda regering. Då blir det val. Det andra alternativet har redan fallit. En övergångsregering, vilken Stefan Löfven nu leder, får inte utlysa extraval. Det är den enda formella begräsning som en expeditionsministär har enligt regelverket (praxis säger dock att man inte lägger fram tunga politiska förslag).

Formellt har talmannen ingen tidsgräns. Det skulle kunna dra ut på tiden, men det tror alltså inte Sofie Blombäck är aktuellt nu.

Vid sin presskonferens i måndags upprepade statsministern att han hela tiden agerade med landets bästa för ögonen. Men – tror Sofie Blombäck – partitaktiska skäl vägs också in, även om hon tycker att det är svårt att svara på hur mycket.

Ingen vill sitta med Svarte Petter, alla vill skylla krisen på någon annan:

– Det handlar om att forma berättelsen. Intressant är tonen mot Vänsterpartiet, verkligen ingen utsträckt hand.

På presskonferensen kommenterade Löfven bland annat Vänsterpartiets agerande så här:

– Vänsterpartiet säger i samma stund man röstat bort mig, att man egentligen vill ha mig som statsminister.

Vid en pressträff senare på måndagen meddelade moderatledaren Ulf Kristersson att han är beredd att leda en regering om det går att finna ett parlamentariskt stöd för en sådan.