Abortfrågan brännpunkt i USA-valet

Utanför abortklinikerna står ofta människor från kristna samfund och protesterar och försöker förmå paterineter att ändra sig. Mary Lawrence är en av dem.  Foto: Mattias Lundblad

Ska amerikanerna ha rätt till fri abort? Det är en av huvudfrågorna inför USA:s viktiga mellanårsval som hålls den 8 november.

– Jag tror att folk tagit rätten till abort för given, säger Laura Horowitz Pennsylvania, en av de delstater som väntas avgöra valet.

Inför valet till kongressen, USA:s “riksdag”, i november har Demokraterna storsatsat på en av landets mest laddade frågor: rätten till abort. Partiet har spenderat 40 procent av sin budget för tv-reklam inför mellanårsvalet på just abortfrågan. Bakgrunden är Högsta domstolens beslut i juni att riva upp domslutet Roe mot Wade från 1973, som gav amerikanerna grundlagsskyddad rätt till abort. I och med detta är det upp till delstaterna att avgöra om abort ska vara tillåtet. Sedan dess har abort blivit olagligt i 13 amerikanska delstater, medan juridiska processer pågår i flera andra.

Fråga som engagerar

Laura Horowitz har märkt att det är en fråga som engagerar väljarna när hon varit ute och knackat dörr för Demokraterna i Pittsburgh i västra Pennsylvania.

– Det har varit starka reaktioner, och det är väldigt uppmuntrande, säger Laura Horowitz när Sändaren träffar henne på ett café i Pittsburgh.

I delstaten Pennsylvania är det fortfarande lagligt med abort, men inte i granndelstaten West Virginia.

– Jag tror att folk tagit rätten till abort för given, och nu är det förbjudet bara en 45 minuters biltur härifrån.

Pennsylvania är en av valets viktigaste delstater eftersom det är mycket jämnt mellan Republikanerna och Demokraterna här. Republikanen Doug Mastriano, som kandiderar för att bli guvernör i delstaten, vill se ett totalförbud mot abort och har i intervjuer sagt att han vill att kvinnor som utför ingreppet trots förbud ska åtalas för mord. Om han vinner guvernörsvalet väntar troligen ett abortförbud i Pennsylvania. Delstaten är också en ”vågmästarstat” där senatsvalet kan avgöra vilket parti som får makten i senaten.

Nationella aborträtten

President Joe Biden har lovat att han ska försöka återinföra den nationella aborträtten om Demokraterna behåller kontrollen över kongressens båda kammare, senaten och representanthuset.

Julie Brown

Republikanen Julie Brown tycker inte att abort är fel i alla lägen, men tycker att en gräns vid 15 veckor ger gott om tid för att ta ett beslut.

 Foto: Mattias Lundblad

För Laura Horowitz är frågan om abort särskilt viktig. Hon volontärarbetar sedan 32 år med att eskortera kvinnor till abortkliniker. Utanför klinikerna står ofta demonstranter från olika kristna grupper och försöker övertyga kvinnor på väg in att inte genomföra aborten.

– Vår uppgift är att att hälsa patienterna välkomna när de närmar sig kliniken och gå med dem in, säger Laura Horowitz.

– Vissa av demonstranterna brukar ropa saker som ”Ni kommer att hamna i helvetet”, ”Ni mördar barn” och så vidare. De är ute efter uppmärksamhet och det bästa vi kan göra är att inte ge dem det, säger Laura Horowitz.

– Till kvinnorna ropar de ”Du är redan en mor”, ”Låt dem inte döda ditt barn” och ”Du kommer aldrig någonsin kunna få ett till barn” och så vidare.

För Laura Horowitz hänger beslutet att volontärarbeta som eskort ihop med hennes judiska tro.

– Jag växte upp i ett hem där judendomen betydde att agera för social rättvisa. Den kristna högern var lika mycket ett hot mot mitt folk som mot alla andra grupper som inte är del av vit, heterosexuell, mansdominerad kristendom. För mig är volontärarbetet som eskort judendom i praktiken, säger Laura Horowitz.

Impopulärt beslut

Femtio procent av amerikanska väljare säger att Högsta domstolens beslut gör dem mer motiverade att rösta i mellanårsvalet i år. Det parti som har regeringsmakten brukar förlora i mellanårsvalen, men Demokraterna hoppas att abortfrågan ska motivera tillräckligt många väljare, framförallt kvinnor, att bege sig till vallokalerna och rädda partiets majoritet i kongressen. Republikanerna har i sin tur undvikit att nämna abortfrågan i sina valkampanjer. Frågan är känslig för Republikanerna eftersom en del av deras potentiella väljare, framförallt kvinnor i villaförorterna, inte är abortmotståndare. Högsta domstolens beslut är också hyfsat impopulärt bland väljarna: 57 procent är emot det, enligt en opinionsundersökning.

När Sändaren besöker ett kampanjmöte i Philadelphia-för­orten Malvern för Republikanernas kandidat till senaten i delstaten, tv-läkaren Mehmet Oz, handlar hans tal om ekonomin, inflationen och brottsligheten. Abortfrågan lyser med sin frånvaro. En av de republikaner som besöker mötet, 51-åriga Julie Brown, säger att hon inte är emot abort i alla lägen.

– ”Pro life” betyder inte att en kvinna måste föda oavsett alla omständigheter. Det är ett missförstånd som Demokraterna försöker sprida, säger Julie Brown. Hon tycker dock att gränsen för abort i Pennsylvania, 24 veckor, är för generös.

– Jag har två barn och har mina egna erfarenheter. Efter 15 veckor vet man vad som händer i ens kropp och man måste kunna fatta ett beslut. Om man av någon anledning behöver göra abort är det tillräckligt med tid.

På sin hemsida beskriver Mehmet Oz sig som ”hundra procent pro-life” och har jämfört abort med mord. Men när han i en tv-debatt i tisdags ombads förklara om han är för att abort förbjuds i hela USA undvek han att svara på frågan, och sa att det ska vara upp till delstaterna att avgöra.

Uppmanas att rösta

I en kyrka i staden Dallas i norra Pennsylvania är det abortkritiska budskapet desto tydligare. Här har ett femtiotal människor samlats för ett kvällsmöte under rubriken ”Life after Roe”; livet efter att Roe mot Wade upphävts. En panel diskuterar hur kristna Pennsylvaniabor ska hjälpa till med adoption och mentorskap för unga föräldrar om abort blir förbjudet även i denna delstat. Åhörarna uppmanas att rösta i det stundande valet.

– Den som inte bott under en sten vet om att en viktig händelse väntar den 8 november, säger Kurt Weaver, en sexbarnsfar och före detta pastor från den kristna konservativa organisationen Pennsylvania family institute som arrangerar mötet, till publiken.

– Vi vill ha ledare som stödjer pro-life-lagstiftning. Vi är så tacksamma att vi har en Högsta domstol som bryr sig om livet, ­eller hur?

Mehmet Oz

Republikanernas senatorskandidat Mehmet Oz har varit vag i hur abortfrågan ska hanteras i praktiken, men beskriver sig som "!00 procent pro-life" och har jämfört abort med mord.

Längst bak i salen finns broschyrer som organisationen sammanställt, som ger information om var kandidaterna i valet står i abortfrågan.

– Efter Högsta domstolens beslut är det upp till delstaterna. Det gör att valet spelar stor roll för mig, och för de som kommit hit, säger Kurt Weaver när mötet är över.

– Vi måste välja politiker som står upp för de ofödda, Jag tror att majoriteten av Republikanernas kandidater ser sig som ”pro life”, medan majoriteten av Demokraterna vill se aborterna fortsätta och till och med bli fler i den här delstaten.

Kan öppna upp för förbud i Pennsylvania

Republikanerna i Pennsylvania försöker införa ett tillägg i delstatens konstitution som försäkrar att invånarna ”inte har rätt till skattefinansierad abort, eller andra rättigheter gällande abort”. Det kan öppna upp för ett abortförbud på sikt även i Pennsylvania.

– När beskedet att Roe mot Wade rivits upp kom blev jag överlycklig. Vi hade väntat länge på det beslutet, säger Kurt Weaver.

– Men det innebar inte att abort blev olagligt. Nu är det som sagt upp till delstaterna att bestämma. Vi har arbetat för att införa lagar i Pennsylvania som skyddar livet, och nu måste vi fortsätta med det arbetet.

Fakta: Mellanårsvalet i USA

  • I mellanårsvalet, som hålls den 8 november, väljer amerikanerna representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset. Dessutom ska guvernörer röstas fram i 36 delstater.
  • Det kallas för mellanårsval eftersom det hålls i mitten (efter två av fyra år) av en presidents mandatperiod. Valet brukar ses som en folkomröstning om hur presidenten sköter sig. Det parti som den sittande presidenten tillhör förlorar i regel platser i mellanårsvalet.
  • Demokraterna har i nuläget majoritet i senaten där de har 50 platser samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst, mot 50 platser för Republikanerna.
  • Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.
  • Samtliga 435 platser i representanthuset samt 34 av de 100 platserna i senaten står på spel.

Jonas Cullberg

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.