Kyrkvärlden. Genom att ge röst åt hemlösa och flyktingar, formulera pastorala ljusglimtar för samkönade par, rensa ut inomkyrklig korruption och öppna upp maktpositioner för kvinnor har påve Franciscus skapat sig både vänner som fiender.
Och medans vissa av hans kritiker knyter näven i fickan finns det andra som öppet trotsar Petrusämbetet, detta trots att de själva säger sig uppmuntra lydnad. Självklart kan och bör man få ha olika åsikter, tolkningar och ingångar. I sin bredaste form är kyrkan en trosgemenskap snarare än en åsiktsgemenskap och här kan människor fira mässa på olika språk och i alla länder oavsett hur man röstar.
Ogenerad intolerans
Ändå är det något som skaver i det mer aggressiva motståndet mot biskopen av Rom. För här finns ofta en ogenerad intolerans mot homosexuella katoliker, vurm för det misogyna och ett starkt motstånd mot såväl ekumenik som interreligiös dialog. Om detta blandas med en förkärlek för det nationalromantiska, det etniskt homogena och religiös dogmatik uppstår det som brukar kallas för klerikal fascism eller klerofascism. Och även om ordet borde vara en anomali för de flesta kristna är det tyvärr inget nytt under solen.
Tvärtom var det spanska Falangistpartiets anhängare vända mot solen och drev igenom fascismens korporativism med den spanska kristendomens morallära och mystik. Ur denna allians föddes sedan ett skräckvälde med bland annat tvångsdop av icke-kristna, dödsstraff för politiska motståndare och kidnappning av barn till regimkritiska föräldrar.
Helgonförklarat Hitler
I samma land finns sedan 1970-talet den heliga, katolska, apostoliska och palmarianska kyrkan med centrum i byn Palmar de Troya. Från början var de en löst organiserad motståndsgrupp mot främst Andra Vatikankonciliets bud om religionsfrihet, ekumenik och interreligiös dialog men så småningom skulle de inte bara hålla sig med egna läror utan även starta eget med egna påvar. Denna nya kyrka har bland annat byggt en jättelik skulptur av Francisco Franco och helgonförklarat hans tyska kollega Adolf Hitler. En liknande strömning har även fått uppmärksamhet i Sverige under namnet SSPX (S:t Piux X:s prästbrödraskap) när deras biskop Richard Williamson förnekade självaste Förintelsen.
Homofria zoner
Bland liknande rörelser kan nämnas Serbisk aktion, Järngardet, Hlinkagardet, den ökända Pilkorsrörelsen men också det polska partiet Lag och Rättvisa som införde homofria zooner och den Rysk-ortodoxa kyrkan som välsignat det ryska krigsmaskineriet mot Ukraina.
Tyvärr är det inte bara ett problem för de båda historiska kyrkofamiljerna. Under det nazityska styret kom den regimlojala Deutsche Christen att förkunna en germaniserad kristendom, förbjuda icke-arier som medlemmar och framställde Kristus som en antisemitisk folktalare. Också i dagens USA har Teaparty-rörelsen drar liknande slutsatser på evangelikal grund och resultatet har blivit bannlyst litteratur, censurerad sexualundervisning och laglig diskriminering i både vård, skola och arbetsliv. Men att smälta ihop Kristus kors med med Hitlers hakkors eller andra fascistiska symboler och irrläror är lika mycket en anomali som en synd och måste bekämpas av alla kristna och i alla kyrkofamiljer. För den kampen finns det rena korset, och i detta tecken ska vi segra.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR