Varför har troende bättre hälsa?

Men jo, det är sunt att tro.

Mycket sunt till och med.

Nyligen har en dansk studie av 12 000 baptister och sjundedagsadventister visat att det bland dem finns 30 procent färre cancerfall hos män än hos den genomsnittliga befolkningen och 14 procent färre hos kvinnor. Gäller det lungcancer är det hela 72 procent färre män som drabbas, och 54 procent färre kvinnor. Samma mönster syns i hjärt- och kärlsjukdomarna.

Dricker och röker inte

En stor del av den bättre hälsan kan förklaras med att de två kristna gruppernas livsstil är sundare, det är slutsatsen från Statens Institut for Folkesundhed vid Syddansk Universitet. Till ­exempel dricker de inte och röker inte.

Men livsstilen förklarar inte allt.

Utöver den har själva detta att regelbundet gå i kyrkan eller moskén för att be också en avgörande betydelse. Det dokumenterar en annan ny studie från samma universitet.

Män som är religiöst aktiva blir 33 procent mer sällan inlagda på sjukhus än andra män, och kvinnor med ett aktivt trosliv har en märkbart lägre dödlighet, 44 procent, ­visar resultaten från en undersökning som Institut for Sundhedstjenesteforskning har gjort på 2 987 danskar.

Vad är det som gör skillnaden? Ingen vet. Vad tror du? Vad tänker du?

Forskarna har inte några uppenbara förklaringar till skillnaderna mellan könen, men kanske upplever män och kvinnor sin tro på olika sätt, funderar de i sin artikel i European Journal of Epidemiology.

Mänsklig gemenskap

Den bättre hälsan bland troende förklaras bland annat med styrkan i att leva i en mänsklig gemenskap, en sådan som man kan möta i församlingen. Att vara ensam är en av de största ­suicidrisker som finns, och forskarna kan se att det sociala och det psykologiska spelar in och mäta det.

Men än har de inte lyckats förklara varför de aktivt troendes hälsa är så mycket bättre som den bevisligen är, det erkänner de.

Vad är det som gör skillnaden?

Ingen vet.

Vad tror du?

Vad tänker du?

Det blir mycket att fundera över när man läser den här sortens statistik i medicinska forskningsresultat. Det är viktigt att fundera, att tänka efter ordentligt. Ska man till exempel börja tro därför att det är hälsofrämjande? Kan man hoppa över sina hälso­kontroller därför att man är troende? Nä, jag tror inte att tro kan fås i tablettform. Jag tror inte att man kan lära sig att tro som genom att läsa en läxa och minska risken att få cancer genom att memorera bibelverser. Det är inte vi som avgör allt.

Det är något annat som spelar in, något som vi inte kan ta kontrollen över utan måste acceptera. Något ovisst.

Forskarna på Institut for Sundhedstjenesteforskning vet från andra studier att det inte är den tro som plötsligt har uppstått som har verkan. Det är den tro som har levt länge.

Omvänt vet de också att många döende ber till Gud även om de inte har gjort det tidigare. Detta att närma sig tron är något som människor gör under kriser.

Oavsett sjukdomar

Som om vi innerst inne vet att det gör oss gott, tänker jag. Som om vi vet att vi kan vara trygga oavsett vilka sjukdomar vi lever med och dör av.

Det är inte alla som drar samma slutsatser.

När jag som journalistelev intervjuade en ­17-årig flicka som hade skleros och som bodde med sin familj i Rom frågade jag varför hon inte hade ett eget rum som sina syskon utan sov i en utdragssäng i matrummet. Hennes far svarade att Gud hade straffat henne genom att göra henne sjuk, och varför skulle då familjen behandla henne bättre?

Att kombinera tro och hälsa på ett kristet sätt kräver omtanke och kärlek – också från människor.