Det var min granne en våning upp som lärde mig att läsa. Han var ett par år äldre än jag, och vi stavade oss igenom Bamse-tidningarna tills jag klarade det själv.
Snart gick jag vidare till från serietidningar till böcker. Jag älskade att försvinna in i de här världarna, till och med så att kompisarna ibland klagade när de kände sig bortvalda för en bok.
Sommaren när jag fyllt 12 läste jag både Narnia-böckerna och Tolkiens trilogi om ringen. När Sam och Frodo nådde fram till Mordor och Domedagsberget darrade inte bara jag, hela världen vibrerade.
Böcker en väg till självkännedom
Många kan berätta liknande historier, för böcker har länge varit en hörnsten i vår kultur. Inte bara en källa till underhållning och förströelse – vilket inte ska föraktas! – utan också en väg till självkännedom, kunskap om världen, bön och medkänsla. Forskare menar att ju djupare vi dras in i berättelserna, desto mer växer vår empati. Framväxten av demokrati, ett öppet samhälle och en bred folkbildning är alla förknippade med den tryckta boken. Och i frikyrkorna var böckerna så viktiga att de som drogs med kallades för ”läsare”
Därför är de senaste årens förändringar av våra läsvanor viktiga att fundera över. I dag läser vi mindre på papper och allt mer på telefoner och skärmar. En vanlig dag 2021 konsumerade vi fyra timmar medier via skärm, och 34 minuter i tryckta format. Bland unga är tendensen ännu tydligare: över fem timmar skärm och bara 20 minuter i tryckta format.
Sjunkande läsförståelse
Vad betyder detta? Sanningen är att vi inte riktigt vet. För när något nytt inträffar vet vi ju inte riktigt vad konsekvensen av det kommer att bli. Under 1990-talet, när internet lanserades, spådde entusiasterna att en ny skön värld stod för dörren: vitalare demokratier, ökad kreativitet och växande kunskap. Men i dag växer oron. Vi märker att internet gynnar spridningen av ”fake news” och konspirationsteorier, och lärare larmar om en sjunkande läsförståelse bland unga.
Genom de senaste årens forskning börjar en bild växa fram. De digitala formaten är bra på att ge oss snabb tillgång till information, men de gynnar inte en koncentrerad djupläsning. Det enorma informationsflödet pressar oss i stället att läsa snabbt och ytligt, och vi hoppar från text till text ofta utan att ens läsa färdigt det vi påbörjat. ”Att skumma har blivit det nya normala”, konstaterar läsforskaren Maryanne Wolf i The Guardian.
Lämnade böckerna för TikTok
Det här har uppmärksammats i den svenska debatten på sistone. Förläggaren Martin Kaunitz skrev i Dagens Nyheter om den klassiska läsningens betydelse för just begrundan och eftertanke: ”Vi blir till betraktare av våra egna och andras tankar, vilket möjliggör reflektion och bearbetning av tankestoffet.” I en annan artikel berättar författaren Elin Cullhed om vad som hände när hennes dotter fick en mobiltelefon, och lämnade böckernas världar för TikTok.
Även politiker börjar reagera. I våras kom beskedet att regeringen satsar en halv miljard kronor för att se till att barnen får fler fysiska läroböcker i skolan: ”Det här är ett led i att få tillbaka läsningen i skolan, på bekostnad av skärmtiden”, säger skolministern Lotta Edholm.
Det här är ett viktigt samtal, ett som vi borde ha haft för länge sedan. Och jag tror att om vi ska förstå vad vi är med om i dag, då räcker det inte med samtidsanalyser utan vi också förstå den historia som har fört oss hit. För att kunna välja väg framåt måste vi ha klar sikt bakåt. Stora teknologiska skiften måste gå hand i hand med djupgående diskussioner om var de för oss. Inte för att vi ska försöka vrida klockan tillbaka, utan för att vi medvetet ska välja väg framåt.
Joel Halldorf
Teolog och kulturskribent
Fotnot: Joel Halldorf är aktuell med Bokens folk: En civilisationshistoria från papyrus till pixlar om böckernas och läsningens historia.
Fakta:
Nästa vecka: Therese Palmqvist
LÄGG TILL NY KOMMENTAR