Nyhetsbomben gav en dånande tystnad

Emanuel Karlsten

När pingströrelsen tystnar kommer stenarna att ropa. Så tänkte jag när Dagens Nyheter stort slog upp att den unga influencern och pingstprofilen Andreas Wijk kommit ut som homosexuell.

Antagligen läste alldeles för få i kyrkan reportaget, trots att det är en av de mest varsamma texter jag läst i sekulär press. Den är skriven av den tidigare SVT debatt-programledaren Kristina Hedberg och tar in så många aspekter om den svåra balansgång kyrkan – allra mest pingströrelsen – nu vandrar. Inte minst för Andreas Wijks föräldrar. De är båda aktiva i pingst och berättar att de gjort en fördjupad tolkning av vad Bibeln säger i frågan. I reportaget berättar pappa Wijk hur han nyligen lämnat sin roll som föreståndare i en pingstförsamling eftersom han förstod vad det skulle innebära för församlingen när sonen skulle öppet berätta om sin resa. Det skulle bli omöjligt att kombinera arbetet som föreståndare och samtidigt stå upp för sin son och en annan bibeltolkning. Splitten fick gå mellan honom och församlingen, innan den skulle dela församlingen.

Journalistiskt relevant

Allt detta är en nyhetsbomb. Det checkar alla boxar för vad som är journalistiskt relevant. Dels är det en aktuell fråga inom frikyrkan, en resa som Equmeniakyrkan i viss mån redan gjort, EFK gör, men som Pingströrelsen knappt börjat. Ändå är det nästan helt tyst.

För att sätta det ännu mer i perspektiv: Andreas Wijk har länge varit kristenhetens största digitala influencer. Han är artist, skriver låtar till Melodifestivalen, uppträder längst fram bredvid Carola på församlingen Hillsongs årliga julshow. Han är personen som kyrkan år efter år lånat stjärnglans av. Men när han nu berättat att han är homosexuell, inte ser det som synd och tvärtom tycker sig ha fått en bättre relation till Gud – då försvinner alla. Eller nej. De inte bara försvinner. De tystnar.

Det är en plågsam tystnad.

En dånande tystnad.

Pingstkarismatisk profil

Detta trots att denna kristna pingstkarismatiska profil just nu deltar i Sveriges mest sedda program – Let's dance. Och ovanpå det har en av huvudrollerna i nyuppsättningen av Moulin Rouge. Och som berättade om sin resa inför ­miljonpublik, i SVT:s program Carina Bergfeldt, i november.

Varför så tyst? Kanske finns svaret i Dagens Nyheters reportage. När reportern besöker Filadelfiakyrkan i Stockholm lyssnar hon på ett privat samtal mellan familjen Wijk och föreståndare Piensoho, som i höstas höll bibelstudium om synen på homosexualitet.

”Det här är som en dans”, säger Piensoho. ”Vi har tagit ett första steg, och nu svänger det ett par varv, men dansen är trots allt i gång. Trycker man den för hårt, går den sönder och då kommer folk som hela livet kodats till att vara entydigt avvisande, hoppa av. Är ni med?”

Ingen säger det, men alla vet att det är läggningen de pratar om.

”Det är ju inte så att de tänker att ni inte får finnas”, fortsätter Piensoho ”Utan de tänker ­’Bibeln är väl tydlig?’ och det måste man respektera. Ge dem tid, så att de inte blir ledsna och vilsna. Var varsam i alla lägen. Är ni med på det?”, säger Piensoho.

Sökte mig till journalistiken

Och det låter som ett eko från hela mitt liv i kyrkan: Att alltid vara varsam med de konservativa. Det gjorde mig till sist så galen och ledde till att jag sökte mig till journalistiken. Som verktyg på en kyrka som alltid varit usel på att ifrågasätta sig själv, men ännu sämre på att ta emot kritik utifrån. Det finns kvar då är…tystnad.

Att sitta still i båten är säkert ett klokt råd till Wijk. Men det lämnar oss andra med ett större ansvar: Att sätta i gång samtalen. Fråga dina vänner och församlingsmedlemmar vad de tycker, vad de tänker.

För medan ni tänker står andra och väntar på ett svar. Och uppfattar allt som sker som en tortyrliknande tystnad.

Emanuel Karlsten
journalist och föreläsare

16 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Maria (präst)
Bra, Emanuel.
Mattias Nystrand
Det konstruktiva samtalet
Mattias Nystrand
Tiden är inne för det lågmälda samtalet - Vi har inte längre tid för den öronbedövande tystnaden, som för den drabbade blir är ett passivt icke-beslut, som uppfattas som lika aktivt ställningstagande för en viss tolkning av en text som ställs mot den enskilde människans upplevelse av sin kallelse att bejaka den vi är födda till att vara. Att säga till människan att hen inte ser Bibelns texter vägledande för sitt liv linnebär, enligt min mening, att varje försök till en teologisk och pastoral dialog, i själva verket gräver skyttegravar och låser positioner, och för våra sk samtal på olika sändningsfrekvenser. Jag känner många hängivna kristna vänner och kollegor som har bejakat Kristus som sin frälsare, men man har också bejakat den personlighet och den sexuella identitet som inte är den gängse, så varför kan inte frikyrkliga profiler anta utmaningen & samtala brett om att Gud bejakar mångfalden, vi är unika o älskade i Guds ögon, men frågan är om vi är besvärliga och vilseledda från den gudomliga normen eller om det respektfulla samtalet kan få börja kring hur kyrka o frikyrka ska kunna bli en fristad för alla som har utsatts eller utsätts för marginalisering o utanförskap
Ann Lystedt
Ja, lysande artikel av Kristina Hedberg och klok o viktig krönika av dig.
Johan Mauritzson
Fantastiskt väl formulerat, Emanuel!
Jonas, Teolog
Och inte första gången. Frikyrkoledare har fram till nu aldrig höjt rösten mot de som påstår att de försvarar klassisk kristen tro.. De stelnar liksom till. Inte ens när en pastor kallar homosexuella för cancersvulster vågar någon sätta ner foten. Än idag samma generella tystnat
Maria Vivianne
Tack, varmaste tack för detta. Du säger det så väl.
Josefin Lennartsson
Så otroligt bra skriver Emanuel, som vanligt!
Sten Lang
Jag är ledsen att du har rätt. Men alla kan väl ändra sig, om de vill? Eller, som muslimerna säger - OM Gud Vill. Och jag vet att hen vill!
Hanna
Bra att detta lyfts! Det mest tragiska är att denna syn överförs från generation till generation. Min tonårsdotter är troende (vi som familj är inte det) och hon reflekterar att hennes jämnåriga kyrkvänner ser ner på homosexualitet. Hon är väldigt inkluderande själv och tar hårt på att hennes kamrater har en nedvärderande syn på homosexualitet. Jag tror att denna synen är mycket skadlig för kyrkan och hotar dess existens på sikt. Det känns tur att vi har en klok dotter som reflekterar över hur det låter i kyrkan angående homosexualitet och att vi kan diskutera öppet om detta hemma. Det är tyvärr inte fallet för många som föds in i kyrkans värld.