Då kom jag för första gången i kontakt med funktionen autokorrekt, det vill säga datorn föreslår något snarlikt det jag skrivit ”i tron” att jag har skrivit fel och att det behövs en korrigering. Ni vet, den där funktionen som nu också finns i mejlen och i telefonen när man sms:ar, och som ibland gör att man inte ens själv kan läsa och riktigt förstå vad man skrivit. Ibland blir det helt obegripligt, ibland riktigt kul, eller hur?!

Hursomhelst, funktionen var ny för mig, men jag blev snart väldigt van vid den, bland annat för att varje gång jag skrev, Jesus Kristus eller Kristus, så föreslog programmet ”kristid”.

Har aktualiserats igen

Det är tänkvärt, eller hur? I vart fall lever det fortfarande kvar i mig och nu har det aktualiserats igen. Det är svåra tider – vi har genomlevt ett par år med global pandemi som på olika sätt varit en kristid. Den är inte helt över än, men nya kriser har uppstått och gett upphov till andra kriser. Ja, jag tänker på kriget i Ukraina som får konsekvenser på så många olika sätt. Orosmoln hopar sig.

Jag tror vi alla använder ordet kris och vet vad det betyder, sedan kan vad som är kris uppfattas väldigt olika Konsulterar man en ordbok får man reda på att kris betyder avgörande händelse, vändpunkt. Inom psykologi och själavård kanske ordet bäst beskrivs som att våra vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till när vi hamnar i en kris. Vi står liksom utan verktyg och kan behöva stöd och hjälp. Rätt bemött och hanterad kan en kris också leda till utveckling och växt.

Ger hopp att vi inte står ensamma

När jag nu i den tid vi lever påminns om de här stunderna framför datorn, känns det bra att tänka på Jesus Kristus ihop med kristid. Det ger hopp att vi inte står ensamma när livet skakar om.

Jag återkommer ofta till inkarnationen – Gud med oss, en av oss i Jesus Kristus – som ett viktigt bärande drag i mitt teologiska tänkande. Den innebär verkligen en avgörande händelse, en vändpunkt. Kanske kan man säga en kris som ledde till utveckling – som människor fick vi ett nytt sätt att möta och lära känna Gud.

Kriser ständigt närvarande

På sjukhuset, där jag har mitt arbete i sjukhuskyrkan, är kriser ständigt närvarande. Människor får svåra besked, lider och har ont, är oroliga, kanske just har förlorat någon nära och älskad. Där blir det existentiella stupet så uppenbart – vad som helst kan hända vem som helst när som helst. Jesus Kristus finns närvarande mitt i enskilda människors kristider, även om de inte vet om det. Där livet är utsatt, svagt och hotat, där är också Gud.

I sjukhusets meditationsrum ligger sjukhuskyrkans bön- och tankebok där många människor skriver ned sina tankar, sin tro och sina tvivel. Där möts man av sökande tro, kämpande tro, ovisshet men också förtröstan, tacksamhet och hoppfullhet, andlighet och bön. Att läsa i den är nästan som att höra ett eko från Petrus svar till Jesus – i en annan kritisk situation – när Jesus undrar om också lärjungarna vill lämna honom ”Herre, till vem skulle vi gå …utom dig? Du har det eviga livets ord.”

Så håll fast vid hoppet, bed och arbeta tillsammans med Kristus i kristid, för det goda, för vår värld!

Christina Lindgren
sjukhuspastor