Den första kyrkan hade bara Hjälparen till hjälp

Han talar om stora utmaningar, hat och förföljelser, och ger dem redskap för att klara av att möta allt detta. Men han säger inte allt. I stället ska Fadern sända dem en annan hjälpare, en som ska stanna hos dem för alltid: Sanningens Ande.

När Jesus slutat tala blir det så som han har sagt. Han lider, dör och uppstår, och snart lämnar han dem med uppdraget att fortsätta bygga den kyrka som han har startat. Och hjälparen kommer! Med dunder och brak och eld och tungor är den Heliga Anden mitt ibland dem.

Ingen hade gått före

I Apostlagärningarna och breven i Nya testamentet ser vi hur den tidiga kyrkan var helt beroende av den. Man letade svar på frågor som aldrig ställts tidigare: Hur gör vi nu med omskärelsen, när vi plötsligt lever i ett nytt förbund? Vad får vi äta, gäller samma regler som förut? Hur ska vi bete oss när vi ses? När vi tillber? När vi delar nattvard? Vilka får vara med? Vem får prata och vem får det inte? Vem får klippa håret och vem får det inte? Kyrkan formades och i utkristalliserandet av den fanns det ingen som gått före och kunde svara på alla nya frågor som dök upp.

Kyrkan idag är på många sätt raka motsatsen, den är stabil och robust, men långsam och rätt ofta trött.

2000 år senare är kyrkan en institution i stora delar av världen. Frikyrkan i Sverige har snart flera hundra år på nacken och det finns alltid någon som testat förut och kan säga att det går aldrig. Det finns tusentals dokument att vända sig till. Det finns en lång tradition, det finns erfarenhet, det finns internet och det finns till och med chatGPT som kan skriva predikningar och be böner.

Den anglikanska prästen David Watson har sagt: ”Om Gud hade tagit bort den helige Ande i urkyrkan hade 95 procent av allt arbete avstannat, men om Gud tog bort sin helige Ande från kyrkorna i väst i dag, skulle 95 procent av arbetet fortsätta som om ingenting hade hänt.”

Var ständigt på väg

Det är vasst, men visst ligger det mycket i det han säger? Apostlagärningarnas kyrka var ständigt på väg, den tvingades bana nya vägar och ta mängder av beslut i sökandet efter sanningen, och den enda de kunde vända sig till var den hjälpare som gick med dem.

Kyrkan i dag är på många sätt raka motsatsen, den är stabil och robust, men långsam och rätt ofta trött. Och det är en utmaning att lyssna till Andens röst när det alltid finns annat att vända sig till, det är påfrestande att trampa nya stigar när man står still. Ja, det tycks vara lättare att söka sanningen när man redan är i rörelse.

Bibeln ingen uppslagsbok

Jesus sade inte allt till lärjungarna. Johannesevangeliet avslutas med ett konstaterande om att världen inte skulle rymma alla de böcker som måste skrivas för att få med allt det Jesus gjorde. Bibeln berättar vår historia och den vägleder oss i allt som rör vårt liv, men den är ingen uppslagsbok att söka enkla svar i. Därför har vi fått en hjälpare som går med oss, som läser med oss och som lär oss att urskilja sanningen om Gud, om oss, om kyrkan, om tillvaron. Hjälparen vill leda oss in ett liv som inte är statiskt och kraftlöst utan utforskande, livfullt och sant.

Ida Löveborn
pastor Equmeniakyrkan Årjäng