Samlad forskning visar att den psykiska ohälsan har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Speciellt ungdomar är drabbade. Så många som en av fyra 16 - 18-åringar lider av psykisk ohälsa. Många flickor uppger att de inte trivs med livet och att de känner sig ångestfulla, deprimerade och stressade. Var tredje flicka i årskurs 9 uppger att hon känt sig nere mer än en gång i veckan. Orsaker till dessa ohälsoförhållanden är många och i regel mycket komplicerade. Bot är i dag i många fall rent medicinsk, i form av antidepressiva ”lyckopiller”.
Den medicinska modellen är inriktad på att ställa diagnos och behandla i enlighet med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Både vetenskapen och den beprövade erfarenheten inom skolmedicinen har länge varit inriktad på ohälsa och orsakerna till ohälsa. Ett paradigmskifte kom när den israelisk-amerikanske professorn i medicinsk sociologi, Aaron Antonovsky, på 1970-talet ändrade frågan ”Hur uppstår sjukdom?” till ”Hur uppstår hälsa?” Detta har lett till nytänkande både i Sverige och utomlands, och en hel del forskning har också behandlat religionens roll i hälsan.
Med en blick på denna forskning kan vi konstatera att hundratals studier som gjorts de senaste åren har visat att religiösa personer har en bättre psykisk hälsa, är mindre deprimerade och är mer tillfredsställda med livet jämfört med icke-religiösa personer. Troende drabbas också av psykisk ohälsa, men i mindre utsträckning. De flesta undersökningar inom ämnet har visserligen gjorts i USA, där kristendomen har en betydande roll i det vardagliga livet hos många människor, men det är möjligt att de också kan gälla hos oss. (Koening, H. G. ”Medicine Religion and Health. Where Science and Spirituality Meet. 2008).
På vilket sätt kan då religionen hjälpa? Många unga människor saknar i dag en mening med livet. Det i sin tur skapar oro, ängslan och nedstämdhet. Många troende upplever att deras religion har gett dem ett mönster för livet, en mening åt tillvaron, och en grundtrygghet som bär.
Stress, ångest och depression är vanliga markörer för ohälsa. Stress skapar tidsnöd, och den plågsamma upplevelsen av ångest kan paralysera de drabbade och vålla mycket obehag. Studier har visat att religiös tro ger trygghet och ro till de troende, den stillar de rastlösas inre och reducerar de ångestfylldas obehag.
Under många år har forskare studerat länken mellan religion och välbefinnande och funnit att religion på det stora hela taget positivt påverkar tillfredställelsen med livet, den ger upphov till känslor av lycka och välbehag samt reducerar negativ stress. De troende kommer via sin tro att ha fler positiva tankar och känslor än de icke-troende. Ångest och depression blir därigenom inte längre så frekventa och de positiva känslor och tankar kommer att med tiden påverka deras psyke på ett positivt sätt.
Sammanfattningsvis kan sägas att religion uppmuntrar de troende att välja rätt livsstil och sunda vanor. Den ger gemenskap och stöd, som man får av andra som delar tron. Den ger livet mening och främjar utvecklingen av en positiv självbild.
Med utgångspunkt från dessa resultat vill forskarna i USA att läkare och andra kliniker skall fråga patienten: ”Kan din tro hjälpa dig att ta hand om din ohälsa?” Om svaret är ja skall läkaren följa upp det genom att fråga vad han eller hon kan göra för att stödja patientens tro.
Men att operationalisera tro och andlighet på detta sätt låter sig knappast göras. Det handlar ju om ett möte mellan Gud och en människa — barn eller vuxen — i djupet av hans eller hennes själ. Sådant kan aldrig föreskrivas genom direktiv från Social-styrelsen eller någon annan myndighet. Däremot finns anledning att uppmärksamma religionen som positiv hälsofaktor mera, till exempel i skolan vid sidan av kost, motion och sömn etc.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR