De visar oresonligt antipati mot Israel, motarbetar judarnas rättigheter i Mellanöstern, uppmuntrar indoktrinering, stödjer våldsgrupper, visar kartor på ett arabiskt Palestina där Israel är utplånat, är tysta när judar attackeras på öppen gata och visar totalt ointresse för mänskliga rättigheter i omvärlden.
Detta är inte terrorstämplade Hamas och Hizbollah, utan Svenska kyrkan och Diakonia. De arbetar målmedvetet för att tvinga bort judar från deras hem i Mellanöstern, vilket förutom Israel redan är judenrein – redan det en tankeställare.
De motsätter sig byggande av hus för judar på Västbanken alltmedan förhandlingarna pågår. Men inte byggande av hus för araber: i östra Jerusalem har araberna under blott fyra år olagligt byggt fler än 6000 hus. Olika måttstock för judar och andra.

Skulle stävja rasism
Svenska kyrkan och Diakonia förhindrar palestinska araber från att arbeta hos judar – man tvingade nyligen Assa Abloy att flytta från industriområdet Barkan på Västbanken, där både araber och judar arbetar. Väster om Gröna linjen får palestinska araber inte arbeta – det är ju ett annat land.
Men Barkan byggdes i samexistensens tecken. Produktivt arbete, lika lön, hederlig inkomst – allt för att stävja rasism, extremism, självmordsbombningar. Den israeliske filantropen Stef Wertheimer skrev: ”Dessa gemensamma industriområden kan markera en era då produktion, export, utbildning och högre levnadsstandard kan ersätta terrorism och fattigdom.” Svenska kristna organisationer motarbetar judisk-arabisk samlevnad.
De driver ett ’följeslagarprogram’ med målet ”att få ett slut på ockupationen och våldet”. Men inte att få ett slut på terrorism – källan till ockupationen och våldet. Följeslagarna skyddar aldrig judiska skolbarn i Sderot, som pulveriserats av 8000 raketer från Gaza. Måttstockarna skiljer sig verkligen åt.

Existentiellt problem
Diakonia har ett existentiellt problem: utan konflikt mellan araber och israeler, inget behov av Diakonia, som enbart engagerar sig här. Inte i Tjetjenien, Armenien, Kurdistan, Burma, Tibet, Zimbabwe, Iran, Somalia, Saudiarabien, Pakistan – områden som är farliga och där de kan göra en verklig skillnad; deras frispråkighet gäller endast judarnas land där det är ofarligt att vara och där de följaktligen inte behövs. Feghet, opportunism, rasism?
De ignorerar sina trosfränder: islamister fördriver kristna från Västbanken, Egyptens kopter lider systematisk rasism, Pakistans kristna jagas på flykt, Filippinernas kristna mördas i allt större antal.
Det finns en avgrund mellan Svenska kyrkans och Diakonias ledning och majoriteten svenska kristna, hederliga människor som tror på allas lika värde.
Svenska kyrkan och Diakonia har kapats. En kyrka med egen utrikespolitisk linje och stora finansiella medel är sällan ett lyckat recept för fred.
Detta har historien lärt oss. Om detta må vi verkligen berätta.

Ilya Meyer
Västra Frölunda 

 Svar: Vår rapport visar en annan verklighet Dålig faktakontroll och hårda ord är sällan ett bra recept för en artikel, skriver Joakim Wohlfeil i sitt svar på Ilya Meyers inlägg om Diakonias positionering i Israel/Palestina.

Diakonia samarbetar med cirka 400 organisationer, kyrkor och folkrörelser i ett 30-tal av världens fattigaste länder. Centrala arbetsområden är demokratisering, mänskliga rättigheter, jämställdhet, ekonomisk och social rättvisa samt fred och försoning Vi stödjer människor som lever i fattigdom, förtryck och våld och ger dem förutsättningar att förändra sin situation. Arbetet i Israel/Palestina styrs av det policydokument som antagits enhälligt av vår styrelse, bestående av representanter för de fem frikyrkor som är våra huvudmän. Utgångspunkten för policyn är israelers och palestiniers rätt att leva i fred och säkerhet inom internationellt erkända gränser, samt kravet på båda sidor att respektera folkrätten och mänskliga rättigheter. Precis som andra är Meyer välkommen med synpunkter på policyn via sin församling.
Det är korrekt att Diakonia motsätter sig vidare utbyggnad av illegala bosättningar på det ockuperade palestinska territoriet. Synen på vad som utgör ockuperat område, samt inställningen till bosättningar delar vi med FN, EU, USA, Sveriges regering och samtliga riksdagspartier.

UD:s hemsida
På Utrikesdepartementets hemsida kan man läsa att bosättningarna utgör ett hinder för fredsprocessen och hämmar den ekonomiska utvecklingen för Palestinier. Sverige stöder samtidigt fredsprocessen och är en stor biståndsgivare till de palestinska områdena. Självklart skall vi då påtala om svenska företag bedriver verksamhet som motverkar fredsprocessen, svenskt bistånd och vår utrikespolitik. Vår rapport ”Illegal ground”, om Assa Abloys verksamhet i den illegala bosättningen Barkan, visar på en helt annan verklighet än Meyer beskriver.
När jag idag besökte israeliska Sderot betonade man vikten av att vi fortsätter informera om situationen där. Kristna på Västbanken betonar istället hur extremt viktigt det är för deras situation med den internationella närvaro som exempelvis följeslagarprogrammet utgör. Meyer anger en lång lista på länder som han påstår att Diakonia inte engagerar sig i, ett motsägelsefullt påstående för de som sätter sig in i vår verksamhet och kanske ännu mer för vår personal och partner på plats i många av dessa länder.
Dålig faktakontroll och hårda ord är sällan ett bra recept för en artikel. Vad gäller rena förolämpningar förstår vi att Meyer så här i efterhand ångrar sig.

Joakim Wohlfeil
policyansvarig temaområdet ”Konflikter och Rättvisa”, Diakonia