Klimatet kallar! Vad gör Equmeniakyrkan?

I frikyrkan talar vi om kallelse.Som kristen  är man  kallad av Gud till ansvar och engagemang. Denna kallelse är inte enbart individuell. Den kan också gälla ett helt samfund.

I dag kallar klimatsituationen på våra insatser och vårt engagemang både som individer och kyrka. Är vi som enskilda medlemmar och kyrka på rätt väg där? Är vi överhuvudtaget ens uppe på vägen? Är det i våra liv och i vårt samfund starkt fokus på klimatet? Kanske litet här och där, men inte som samlat engagemang inom hela Equmeniakyrkan.  

Hur få igång en sådan angelägen, samlad, gemensam process?

Vi är tre stycken som under 2017 skrivit två ”öppna brev” till kyrkostyrelsen om detta i Sändaren. Men tydligen har vi vänt oss till fel forum.

Det är säkert helt riktigt, när kyrkostyrelsens ordförande skriver att klimatfrågan inte är ett ärende på deras bord. Frågor på nationell och internationell nivå planeras och beslutas på andra sätt – på kansliet och regionerna.

Vi vänder oss därför nu till er – våra tre kyrkoledare – och hoppas att ni är rätt forum.

 För  oss i Equmeniakyrkan borde klimatsituationen vara så alarmerande och viktig att den ska ligga högt – helst överst – på den nationella dagordningen. Här gäller att  gå från ord till handling, som Lennart Renöfält skriver i boken Teologi för församlingsbruk sid. 157–173.

I det andra brevet till kyrkostyrelsen (Sändaren 43/2017) föreslår vi en inspirationsdag/-helg som en första start på en flerårig klimatprocess inom Equmeniakyrkan. Det duger inte med ett kort projekt på 1–2 år. Här behövs  en process på 5–8 år för att vi ska ställa om både som enskilda medlemmar och nationellt samfund.

Några steg behöver tas på den vägen innan kyrkokonferensen i Gävle maj 2018. Vårt samfund blir ett folk på väg i klimatarbetet och är igång redan då.

Equmeniakyrkan: ett klimat-smart samfund med klimatsmarta församlingar och medlemmar.

Fotnot: Kyrkoledarna svarar i nästa nummer.

Rolf Hansson

Jörn Delvert

 Roland Hamlin