Lasse Svensson: Vi har inga trospoliser i Equmeniakyrkan

Maud Malmer är swedenborgare, en rörelse som underkänner flera av de lärosatser som traditionellt förknippats med kristen tro. Man avvisar till exempel treenighetsläran och att Jesus skulle ha uppstått fysiskt.

Men krockar det med att vara medlem i Equmeniakyrkan?

Enligt samfundets stadgar kan den bli medlem som bekänner Jesus som herre och frälsare. Man ska också vara döpt, men det är möjligt att göra undantag från det. Några läromässiga krav utöver detta finns inte på enskilda medlemmar.

– Vi har inga åsiktspoliser eller trospoliser i Equmeniakyrkan. Vi tror och tänker olika, säger kyrko­ledare Lasse Svensson.

Teologiskt spretig

En församlingsgemenskap i Equ­meniakyrkan skulle alltså i praktiken kunna vara mycket teologiskt spretig. Det finns dock korrigerande instanser i Equmeniakyrkan. Lasse Svensson menar att pastorer och diakoner har ett särskilt ansvar för läran i en församling, och att det därför är centralt att dessa har en god utbildning och en andlig mognad.

– Den som är i församlingstjänst bör kunna göra den bedömningen kring vad som fungerar och vad som inte fungerar i församlingen, säger han.

Liknar Equmeniakyrkan i denna mening Svenska kyrkan, där prästerna har ett speciellt ­ansvar för läran?

– Någonstans kokar det ner till det, utifrån tillsynslinjen. Det är pastorer och diakoner som vi på nationell nivå har tillsyn över. Men varje församling ska också stå på vår gemensamma teologiska grund, en församling kan inte tro lite vad som helst. Vi är förankrade i hela kyrkans tradition.

Hur långt bort kan ­medlemmar i en församling röra sig från det som traditionellt setts som kristen­ tro?

– På nationell nivå har vi att utöva tillsyn och omsorg över pastorer och diakoner. Samtidigt är det inte så att vår relation till församlingarna inte finns. Om man vandrar iväg från vår teologiska grund som församling så kommer vi att uppmärksamma det.

Vilken funktion har den ­apostoliska och den nicenska trosbekännelsen i Equmeniakyrkan?

– De har absolut en plats i vår tradition, men kyrkans ledning beslutar inte över församlingarnas gudstjänstliv, om man använder trosbekännelserna där. Vi är inte en åsiktsgemenskap, men vi är en kyrka med gemensamma grunder.

Är det ett mål i sig att ­medlemmarna ska instämma i trosbekännelserna?

– Jag tycker själv att det finns något gott och fint i att kunna läsa trosbekännelsen tillsammans med andra. Vi säger att vi tror tillsammans. Ibland kanske jag inte orkar tro på riktigt allt i trosbekännelsen, men då får vi tillsammans bära tron. Men vi är som sagt ingen åsiktsgemenskap, och jag är trygg med att våra duktiga medarbetare hjälper människor i både tro och tvivel, säger han.

Uppmuntrar gärna till samtal

Lasse Svensson uppmuntrar gärna till samtal i församlingarna om tro och lära. Han menar att när medlemmar går på gudstjänst och kanske bibelstudier tillsammans så formas en tro i gemenskap.

– Det tror jag är värdefullt, att sträva efter att bygga ett sådant andligt hem, där man kan få hjälp att utlägga texter tillsammans, säger han.

Göran Embring är ordförande i församlingen i Värö, där Maud Malmer är medlem. Han lyfter fram att det inte är ett problem med olika ståndpunkter i församlingen.

– Vi tycker att uttrycket högt i tak är bra, det är en sådan församling som vi vill vara, säger han.