Lupiner kan växa var som helst, exempelvis i näringsfattiga vägrenar som är rätt miljö för ängsblommor. Problemet är att lupinerna binder kväve och gödslar marken, därmed har ängsblommor inte en chans. Foto: Mostphotos
Lupiner, parkslide och stillahavsostron i Bohuslän lever farligt denna veckan, för då arrangeras ”I fel natur – invasiva veckan”. Ett 20-tal aktörer går samman för att hejda de invasiva arternas framfart och sprida kunskap om vad man själv kan och får göra.
När personal på Nordens Ark upptäckte ett bestånd av parkslide i ett djurhägn föddes idén att gå samman med andra för att göra en punktinsats mot arter som lever i fel natur.
– Jag ser fram emot det, det är så roligt att så många vill vara med, säger Linn Månsson på Nordens Ark som koordinerar initiativet.
Handgriplig bekämpning av invasiva arter
Målet är att allmänheten ska få mer kunskap, men också att bekämpa invasiva arter handgripligt. En lång rad aktiviteter ordnas, exempelvis på Saltö där man ska dra upp vresrosor, plocka ostron och ge information. På Nordens Ark kan man få känna på vattenlevande invasiva djur i ett utbildningsakvarium.
Det kommer att hållas informationer på många platser där man berättar om invasiva arter, om kommunernas bekämpning, och om vad man som privatperson kan göra och får göra.
– Många känner till en del invasiva arter, men vet inte vilka problem de skapar. Nu vill vi förmedla att man som privatperson faktiskt kan göra skillnad, säger Linn Månsson.
Mälardalen och söderut
Sverige är hårt drabbat från Mälardalen och söderut. Enligt artdatabanken är de värsta djurarterna bland annat mink, signalkräfta och mördarsnigel. Bland växterna ligger vresros, blomsterlupin och jättebalsamin i topp. – När de lever i sitt naturliga habitat blir de inte invasiva, det är när de hamnar i fel natur som det händer, då rubbar de balansen. De blir ett hot mot den biologiska mångfalden och förändrar miljön till det negativa genom att slå ut många andra arter, säger Linn Månsson.
– Parkslide hör hemma i Himalaya, där är de inte ett problem eftersom de har rätt förhållanden. När arter tas till en ny plats dit de inte kan ta sig själva kallas de ”främmande arter”. Om den konkurrerar ut andra arter, sprider sjukdomar eller allvarligt skadar sin nya miljö blir den invasiv.
– Vi reser och får med oss frön på kläder och skor, det kan också följa med i till exempel spannmålsimport, förklarar Linn Månsson.
Positiva aspekter av vissa invasiva arter
Ibland kan ändå vissa arter som hamnar i fel natur bidra med något positivt. En sådan är stillahavsostron som bland annat är effektiva filtrerare som bidrar till att minska algblomningen och bildar rev som skapar livsmiljö åt vissa andra arter. Dessutom har de ett ekonomiskt värde eftersom de går att äta.
– Men samtidigt utgör de på andra sätt en hög risk, har blivit invasiva och ska bekämpas, säger Linn Månsson.
"Invasiva veckan" och framtidsvisioner
Under ”Invasiva veckan” deltar organisationer och kommuner från Strömstad till Göteborg, bland annat naturskyddsföreningar, Havets hus och Västkuststiftelsen.
– En dröm och ett mål är att det här ska bli återkommande och sprida sig över hela Sverige, säger Linn Månsson.
Fakta: Så ska du göra om du upptäcker en invasis växt
- Rapportera till invasivaarter.nu
- Kolla med markägaren innan du gör något.
- Välj rätt metod, bra guide finns pånaturvårdsverket.se
- Lägg växtavfall i dubbla plastpåsar och kasta i brännbart.
- Lägg aldrig invasiva arter i komposten
- Parkslide bör brännas på plats, en centimeterstor bit kan etablera sig på nytt.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR