UTBLICK HAMBURG Det politiska systemet i förbundsrepubliken utsätts nu för svåra påfrestningar. Främst de senaste veckornas koalitionskonflikter om att justera den tyska klimatpolitiken med ett mera hållbart system för uppvärmningen av landets bostäder har lämnat grava spår.
I fokus står lagförslaget som ska reglera när och hur en omläggning av byggnationens miljontals gas- eller oljeeldade system måste ersättas med fossilfria alternativ. Projektet innebär en ofantlig utmaning eftersom knappt hälften alla bostäder i Tyskland (cirka 19,6 miljoner) använder sig av gasvärme. Ytterligare 10,4 miljoner värms upp med hjälp av oljepannor.
Att det således behövs en strukturomläggning i enlighet med klimatpolitikens mål råder knappast några förnuftiga tvivel om.
För Socialdemokraterna (SPD), och i kanske ännu högre grad för De gröna, är reformplanen ett centralt element för ekologiska landvinningar.
Men ämnet är varken tekniskt, ekonomiskt eller politiskt lätt att förankra bland tyskarna.
Motsättningar om lagens utformning drabbar i synnerhet samarbetsatmosfären mellan De gröna och den ”gula” liberala partnern FDP.
Ansvarig för energipolitiken är den gröne ministern Robert Habeck. En hörnpelare i hans förslag är att förbjuda en nyinstallation av gas- eller oljesystem från och med 2024.
Värmepumpsteknologi
Habeck vill helst se en bred användning av värmepumpsteknologi.
Hans förslag godkändes redan av ett partiövergripande koalitionsutskott som även formulerade övergångsfrister och statligt investeringsstöd för inkomstsvaga grupper.
Den parlamentariska processen skulle vara klar innan förbundsdagens sommaruppehåll i slutet av juni.
Kruxet är att FDP fortfarande står på bromsen i en rad ”kritiska frågor” som hotar att förlänga debatten med den möjliga konsekvensen att förhala slutomröstningen.
Sammanhållingen håller på att erodera
Robert Habeck talar om ett löftesbrott och sammanhållningen inom regeringen håller på att erodera.
Föga överraskande visade tv-bologet ARD:s Deutschland i en undersökning att nästan 80 procent är missnöjda med regeringens arbete.
Om det vore val nu visar den mätningen att ”trafikljuskoalitionen” (efter partifärgerna rött, gult, grönt) stöds av ynka 40 procent.
En smärre politisk chock innebär dessutom att kanslerpartiet SPD med blygsamma 18 procent numera rankas på samma nivå som högerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD). De gröna uppges få 15 och FDP sjönk till 7 procent. Oppositionspartierna CDU/CSU leder mätningarna med 29 procent.
Drar nytta av medborgares irritation
Det aktuella stämningsläget i klimatpolitiken tycks dessutom ge högerpopulisterna vind i seglen. De drar nytta av många medborgares irritation då staten avser att reglera medborgarnas värmesystem i hemmen.
Det som väcks är insikten om att klimatskyddet inte är gratis och berör den egna plånboken.
AfD:s populistbudskap om att klimatkrisen inte beror på människans produktions- och konsumtionsmönster uppfattas då delvis som räddningsankare.
Partiet motsätter sig en omställning till fossilfria engergikällor. Som alternativ rekommenderas att slopa sanktionerna mot rysk gas och investera i nya kärnkraftverk.
Ovetenskapliga teorier
Det högerpopulistiska AfD:s politiska budskap är kryddat med allehanda ovetenskapliga teorier, men faller inte minst i östra Tyskland i bördig jordmån.
Belägg för det är att högerpopulism östra om Elbefloden håller på att bli ett mainstreamfenomen. I Thüringen, Sachsen eller Brandenburg presterar AfD resultat på 32 och 23 procent, och är därmed största partiet i området.
Trenden är dramatisk även om man tar hansyn till att en stor del av den måste klassas som protest, då inte bara mot klimatpolitiska reformer.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR