"Svenska värderingar" ett dåligt begrepp utan konkretion

Ett digert program erbjöds, bland annat om mänskliga rättigheter och migration ur ett europeiskt perspektiv, om papperslösa och om den klimatdrivna migrationen, som förväntas öka rejält kommande årtionden.

Oklart uttryck

En av programpunkterna var ett panelsamtal under rubriken ”svenska värderingar”, ett uttryck som blivit allt vanligare i den politiska debatten, trots att det är oklart vad det egentligen står för.

I samtalet medverkade Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift i Svenska kyrkan, Bi Puranen, generalsekreterare i World Values Survey, samt Sofia Rönnow Pessah, jurist och skribent. Moderator var Elena Namli, professor i etik, som också inledde.

– Något som vi har fått i vårt samhälle de senaste åren är en renässans av längtan efter homogenitet, sade hon. Det har också skett ett paradigmskifte i migrationspolitiken, i och med att det har blivit ett uttalat syfte att minska migrationen.

– Det har blivit legitimt att resonera så, som att vissa människor antas vara så annorlunda att våra institutioner riskerar att kollapsa.

Används i Tidöavtalet

Sofia Rönnow Pessah tog upp att orden ”svenska värderingar” faktiskt används i Tidöavtalet, som ju utgör en grund för regeringssamarbetet i Sverige.

– Vi har gått från ett samtal om man firar midsommar eller inte, till om man har rätt att vistas i landet eller inte, sade hon. ”Svenska värderingar” är verkligen ett dåligt anpassat som juridiskt begrepp. Det har inte någon konkretion.

– Genom att prata om svenska värderingar, så ökas takten på den exkludering som sker.

Biskop Andreas såg på ämnet ur ett teologiskt perspektiv.

– Då blir talet om ”svenska värderingar” främmande, sade han. Det skaver och är dåligt anpassat. Från ett teologiskt perspektiv så är det inte vi och dom. Det är främmande för den kristna tron att nationella gränser skulle vara så viktiga.

Inledande morgonbön

Andreas Holmberg hade redan tidigare, i samband med den inledande morgonbönen, förklarat varför arbete med migration är viktigt för kyrkan.

– Vi gör ju detta för att det är vår övertygelse som kyrka, för att Gud vill att vi ska hjälpa de mest utsatta. Vi gör det inte för att vi är vänster eller höger, utan för att vi är kyrka. I Guds rike finns det inga utlänningar.

Bi Puranen tog upp att värderingar är något större, och framhöll att det finns värderingar, till exempel synen på familjen, som är universella.

– Jag skulle vilja se värderingar som något inkluderande, inte något som politiska grupperingar håller på att prata om, sade hon. Det finns de som har en politisk agenda, men jag tycker det är en annan diskussion. Många värderingar är verkligen gemensamma.

– Man kan ju komma ihåg att på 1800-talet så hade vi samma värderingar om kvinnor här i Sverige, som vissa migrantgrupper har i dag.

Kartlägga värderingar i världen

Bi Puranen hade i sitt inledningstal tagit upp hur World Values Survey arbetat länge med att kartlägga olika värderingar i världen.

– Vi glömmer ofta bort hur olika villkoren är i olika delar av världen, och vad som händer när man hamnar i ett helt nytt sammanhang, sade hon.

– Det är viktigt att skapa trygghet för människor. Det ger tillit och leder vidare till tolerans.

Andreas Holmberg sammanfattade att kyrkan har bibeln som fundament.

– Alla människor har lika värde, vi ska värna de svaga, vi är fria men har samtidigt ett ansvar. Det är kristna värderingar

– Jag tycker att vi ska prata om grundläggande värderingar, inte svenska värderingar, konstaterade Bi Puranen.

Kyrkornas migrationsdagar lockade 110 deltagare från hela landet och var ett samarbete mellan Sveriges kristna råd, Studieförbundet Bilda och Sensus Studieförbund.

TRE SVARAR: om migrationsdagarna

Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna råd

Varför behövs det ett arrangemang som Kyrkornas migrationsdagar?
– Allt arbete som handlar om inkludering, att fullt ut vara välkomnande och generös är ett arbete som vi aldrig kan slå oss till ro med. Det finns alltid starka, förtryckande och dominerande krafter, som vi måste stå emot. Allt arbete för att tillåta olikheter, värna människovärdet, visa respekt för den som är faderlös, främling eller änka är ett jobb som ständigt måste pågå.

Johanna Ågestad, pastor, Equmeniakyrkan, Södertälje

Vad är det viktigaste arbetet med integration som ni gör just nu?
– Vår församling består till hälften av personer från arabisktalande länder, och den andra halvan är svensktalande. Och vi pratar mycket om att det är viktigt att bygga gemenskaper, och att samtala mer så att vi kan förstå varandra bättre, hur vi tänker, och inte minst att göra roliga saker tillsammans.
 

Jacob Sunnliden, diakoniassistent, Svenska kyrkan i Åstorp utanför Helsingborg.

Vad är det viktigaste som du har lärt dig på Kyrkornas migrationsdagar?
– Jag har fått saker satta i ett annat perspektiv och det har varit viktigt för mig. Till exempel att höra om EU:s asyl- och migrationspakt, hur de stora besluten kanaliseras ner till varje land, varje organisation och till varje människa.
– Det här med värderingar är också väldigt intressant att lyssna på. Jag tycker mig ha fått en uppmuntran att tala om de här frågorna på ett tydligare sätt och det har varit viktigt.