Så blir regeringens radikala biståndsreform

När företrädare för de fyra Tidöpartierna presenterade den sedan länge aviserade reformagendan för biståndspolitiken så var överraskningarna få. De centrala punkterna var redan kända sedan tidigare, som att mer fokus kommer att läggas på att involvera svenska företag i biståndet.

En annan del som bryter av mot tidigare biståndspolitik är hur bistånd kopplas samman med migrationspolitik. Sverigedemokraternas Aron Emilsson menade att detta är ett historiskt skifte.

- Biståndet ska minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning, sa han.

Biståndsmedel ska till exempel kunna användas till att bygga upp återvändarcenter och mottagarprogram för personer som inte får stanna i Sverige.

Länder ska tvingas ta emot sina medborgare

En annan förändring är att biståndet förlorar sin självständighet gentemot andra politikområden. Regeringen vill att länder som tar emot svenskt bistånd också ska ta emot de medborgare som avvisas eller utvisas från Sverige.

- Det är inte rimligt att svenskt bistånd betalas ut till stater som motverkar svenska intressen, sa Aron Emilsson.

Hos honom, men också hos biståndsminister Johan Forssell, fanns en underliggande kritik mot hur svenskt bistånd tidigare bedrivits. Johan Forssell betonade att transparensen i det svenska biståndet ska ökas och att det kommer att ställas hårdare krav på de länder som tar emot bistånd.

- Förhoppningen är att länderna vill samarbeta med oss. Om de inte vill göra det, så får vi fråga oss om vi verkligen ska vara i det landet. Kanske kan vi använda resurserna i andra länder där reformviljan är större? sa han.

Stötta kristna

Kristdemokraternas Gudrun Brunegård betonade att Sverige ska vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Satsningar ska till exempel göras på att stötta utvecklingen mot flerpartisystem.

- Vi vill öka stödet till det civila samhället. Vi ska stödja demokratikämpar, och de som kämpar för de mänskliga rättigheterna.

Regeringen ska också öka stödet till minoriteter, både till minoritetsbefolkningar och förtryckta religiösa grupper.

- Där är kristna den mest förföljda gruppen, sa hon.

Gudrun Brunegård fick frågan från en journalist på Kyrkans Tidning om hur stödet till kristna ska utformas.

- Det är en av delarna som kommer att ingå i de samtal som vi för med aktuella stater. Vi behöver ibland sätta press på att de mänskliga rättigheterna efterlevs, och religionsfriheten är en av de mänskliga rättigheterna.

Olika syn på bistånd

De fyra partierna har haft olika syn på biståndet, där Kristdemokraterna och Liberalerna traditionellt stått för en mer biståndsvänlig linje. Under presskonferensen betonade dock företrädarna mer det man samlats kring.

- Vi är fyra partier med lite olika perspektiv och ingångsvärden, men den här produkten kan vi alla stå för och vi kan känna att vi har gjort ett bra jobb, sa Gudrun Brunegård.

Diakonia tycker det är steg i rätt riktning

Magnus Walan, som är senior policyrådgivare på Diakonia, ser från sitt håll positiva förändringar i den presenterade reformagendan jämfört med de utkast som läckt tidigare under året.

- Det syns att Kristdemokraterna och Liberalerna har påverkat inriktningen, och det är steg i rätt riktning. Jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter får större betydelse, och det är något vi välkomnar, säger han.

I dokumentet sägs också att svenskt bistånd ska följa OECD:s riktlinjer. Under presskonferensen svävade dock Johan Forssell på målet om vad detta i realiteten innebär. Regeringen vill till exempel använda biståndspengar till att förmå asylsökande att återvända hem.

- OECD har förtydligat gränserna mellan bistånd och migrationspolitik, och gjort klart att det är enbart bistånd som har mål om utveckling i mottagarländerna som kan redovisas som bistånd. Om det handlar om att uppnå mål för givarländerna är det inte bistånd, säger han.

Han tror inte på regeringens plan

Magnus Walan är överhuvudtaget skeptisk till att biståndsmedel ska kunna användas som ett påtryckningsmedel gentemot mottagarländer. Det är idag enbart två procent av Sidas bistånd som går direkt till regeringar.

- Det går inte att hota att dra bort bistånd till regeringar, för biståndet går inte till dem. Regeringen i Irak och andra länder tycker nog bara det är bra om organisationer som arbetar för demokrati och rättigheter skulle förlora svenska bidrag.

Regeringen bekräftade också målsättningen att mer bistånd ska gå till civilsamhället. Det löftet har dock inte uppfyllts än.

- Vi hoppas att vi kommer få se det i regeringens regleringsbrev som måste komma inom någon vecka.