Riksdagsledamoten: En åtgärd som kommer rädda liv

Den förra regeringen lade för ett år sedan fram en lagrådsremiss där individen, efter en enkel utredning, själv skulle få bestämma sitt juridiska kön. En ändring av den ska kunna göras utan att en person först har genomgått könskorrigerande behandlingar. Men den nuvarande regeringen har inte drivit frågan vidare. Sverigedemokraterna är uttalade motståndare till förändringen, medan Moderaterna och Liberalerna är för. Kristdemokraternas position är mer oklar.

Jakob Olofsgård, pastor i Equmeniakyrkan och riksdagsledamot för Liberalerna, har i en debattartikel i tidningen Dagen argumenterat för att detta är en viktig reform då det ska skulle underlätta livet för transsexuella människor.

- Varannan transsexuell har övervägt suicid, och för mig är detta en åtgärd för att rädda liv. Under min tid i församlingstjänst har jag försökt att hjälpa många jag mött att överleva, och nu ser jag att jag som politiker kan underlätta för dem som behöver att ändra könstillhörighet i sitt pass, säger han till Sändaren.

- Det är utifrån min tro jag landat i den ståndpunkten. För troende människor som funderar på de komplexa frågorna kring könstillhörighet, så kan jag visa att det är utifrån det att jag är troende som anser att lagen ska ändras.

Så du tror det skulle hjälpa människor med könsdysfori?

- Vi är på efterkälken i Sverige, vi är sist i Norden, alla har moderniserat på något sätt. Det finns utmaningar, men utifrån mitt möte med människor så är det för mig uppenbart att det är ett biologiskt faktum att vissa är födda i fel kropp, något som också stöds av forskning. Du är född i fel kropp i ditt sinne.

Men det är väl en upplevelse?

- På ett sätt. Men saker sker med sexualiteten och kan gå olika vägar när ett foster utvecklas. Då blir det ett biologiskt faktum, säger han.

Men hur ser du på kritiken från bland annat delar av kvinnorörelsen att man med en sådan förändring luckrar upp begreppet kvinna?

- Jag förstår deras oro. Samtidigt har man i andra länder hittat lösningar. I Norge är det bara enstaka anmälningar som kommit in, till exempel kring omklädningsrum. Om man vill så löser man det. Den här utsatta gruppen är en liten del av befolkningen, kanske 50 000, och för dem skulle det betyda oerhört mycket.