Religiös spricka mellan väljare och politiker ​​i USA

Medan nästan alla länder i Europa gick igenom en sekulariseringsprocess under 1900-talet så såg det länge ut som om USA skulle välja en annan väg. Amerikanerna fortsatte att gå i kyrkan och uppge att tron var viktig för dem, även när de fick det bättre ställt och blev välutbildade. Men under 2000-talet har något hänt. Även om närmare 70 procent av amerikanerna uppger att de är anslutna till något trossamfund så säger 29 procent att de inte har någon koppling, de är så kallade nones. Det ska inte tolkas som att denna grupp nödvändigtvis blivit ateister, men banden till ett religiöst sammanhang har försvagats.​

Återspeglas inte bland politikerna

Denna trend återspeglas dock inte bland politikerna. Forskningsinstitutet PEW har kommit med en rapport där de redovisar vilka samfund som politikerna i den amerikanska kongressen, alltså senaten och representanthuset, tillhör. Av 535 ledamöter är det bara en som kallar sig sekulär humanist. Några vill inte heller uppge sin koppling, men det kan bero på att de försvarar rätten att behålla sin tillhörighet hemlig.

Bland republikanerna är den kristna tron totalt dominerande. 69 procent av ledamöterna är protestanter, 25 procent är katoliker. Till partiets representanter räknas också nio mormoner, som i amerikansk statistisk ses som kristna, en messiansk jude och två vanliga judar. Professor Kjell O Lejon vid Linköpings universitet har forskat om amerikansk politik och religion. Han är inte förvånad över att så många republikaner identifierar sig som kristna.

– Det republikanska partiets partiprogram är präglat av traditionella kristna värden, vilket gör att om man ställer upp för det partiet så hör man ofta hemma i den fållan, säger han.

Evangelikala kristna

Att republikanerna förknippas med kristen tro får flera följder i det amerikanska samhället. När vissa mer extrema republikanska väljare kallar sig evangelikala kristna kan det stöta bort dem som inte sympatiserar med deras hållning.

– Jag känner själv kristna amerikaner som slutat kalla sig evangelikala då de inte vill förknippas med högerextrem politik. Det finns en risk för kyrkan och kristendomen om den sammanblandas med sådan politik, säger han.

Mer diversifierat

En majoritet av de demokratiska representanterna i kongressen tillhör också kristna samfund, 76 procent. Partiet är dock betydligt mer diversifierat än republikanerna. Här återfinns inte bara den enda humanistiska representaten, Jared Huffman från Kalifornien, utan även tre muslimer, två buddhister och två hinduer. 31 judar är också demokrater i kongressen.

– Demokraternas partiprogram öppnar mer upp för andra. Men det är fortfarande en majoritet kristna i den gruppen också, säger han.

Kjell O Lejon tror dock att sekulariseringen kommer att nå kongressen i sinom tid. Han pekar på att många politiker behåller sina positioner i decennier, då en politiker på riksnivå ofta återväljs. Vindarna som nu blåser bland yngre amerikaner får därför inte omedelbart genomslag.