Regeringen inte överens om biståndet

Den 20 september presenterar regeringen sin budgetproposition för det kommande året. Biståndsminister Johan Forssell har tidigare sagt att biståndsreformen skulle utgöra en del av budgetpropositionen, men processen att utforma innehållet i reformen har dragit ut på tiden.

I början av sommaren läckte det dokument som utarbetats av Utrikesdepartementet som grund för biståndsreformen. Det var ett dokument som väckte stor oro i biståndsvärlden, då dess innehåll pekade på ett skifte i inriktningen på ­biståndet.

Fortfarande ute på beredning

Gudrun ­Brunegård, som är Kristdemokraternas talesperson i biståndsfrågor, säger till Sändaren att det dokumentet fortfarande är ute på beredning hos departementen.

– Det är bra att man gör en grundlig genomgång, att man beaktar alla aspekter, och att ­synpunkter från andra departement vävs in i dokumentet, ­säger hon.

När departementens synpunkter beaktats och det tagits fram ett gemensamt förslag så kommer det tas upp i den samordningsgrupp där alla Tidöpartier ingår. När detta kommer ske är oklart.

Det finns en stor bredd bland Tidöpartierna i synen på bistånd. Liberalerna och Kristdemokraterna har försvarat det enprocentsmål som regeringen ändå frångått.

– Å andra sidan har ett tak för avräkningar och för flyktingmottagande införts, säger hon.

Omläggning av biståndspolitiken

Det finns kritiker som varnat för en omläggning av biståndspolitiken där den inte längre kommer utgå från fattiga människors ­behov, utan mer främja svenska företag och svenska intressen.

– Jag vet att den tolkningen finns, men den motsvarar inte min bild av vad överenskommelsen går ut på. Det är mer att svenska företag kan bidra till att hjälpa andra länder. Ett av de prioriterade områdena är klimat och miljö, och där finns stor kompetens hos svenska företag, säger Gudrun Brunegård.

Står långt ifrån varandra

Hon gör dock ingen hemlighet av att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna står långt ifrån varandra i synen på bistånd. Hon tror dock det är möjligt att påverka de partier som är mer skeptiska till bistånd.

Magnus Walan, som är senior policyrådgivare på Diakonia, varnar dock för att biståndsreformen kan leda bort från de grundläggande mål som riksdagen tidigare varit enig om, som att biståndet ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck och inte från svenska förtags intressen.

– Här finns ett stort frågetecken om regeringen ska enas om en agenda med andra mål än dem. När Johan Forssell pratar om bistånd så handlar det inte om att bekämpa fattigdom och förtryck utan om att tjäna svensk företagsexport, säger han.

Han oroas över att stora ändringar görs utan involvering av biståndets mottagare – de människor som lever i fattigdom och förtryck. Utan normalt remissförfarande och riksdagens involvering riskerar förändringarna bli kortsiktiga och inte effektiva, menar han.

– Det här blir en gissningslek kring var man kommer att landa, säger han.