”Kyrkan och idrotten kan lära av varandra”

Helene Åkerman
Helene Åkerman är verksamhetsutvecklare på Svenska Gymnastikförbundet och ordförande i Abrahamsbergskyrkan. Foto: Mikael M Johansson

DEL 3  UNIKA MEN INTE ENSAMMA + SAMTALSFRÅGROR
Ibland uppstår friktion mellan förtroendevalda arbetsgivare och anställda. ”När det krisar – en artikelserie om ideellt arbetsgivaransvar” söker svar på varför och vad som kan göras för att inte hamna där.

Att som ideell styrelse vara arbetsgivare är inte unikt för församlingar; samma förutsättningar gäller i idrottsföreningar. Sändaren har tagit reda på vilka likheter och skillnader som finns däremellan.

 

– Idrottsföreningar har mycket att lära av oss och vi av dem, säger Helen Åkerman som är verksamhetsutvecklare på nationella Svenska Gymnastikförbundet samt ordförande i Abrahamsbergskyrkan.

Arbetsgivaralliansen stöttar arbetsgivare från både idrottsrörelser och frikyrkor. Deras arbetsrättsspecialist Jan-Eric Rönngren berättar om de tydligaste parallellerna:

– I grunden är förutsättningarna desamma. Man har andra civila jobb vid sidan av sitt förtroendeuppdrag, och man är medveten om att man är arbetsgivare, men förstår det oftast mer till fullo under resans gång. Lagom till när man har lärt sig arbetsgivaransvaret kan det vara dags för någon ny att efterträda.

Jan-Eric menar att det är vanligt att man inte riktigt kliver in i personalansvarsrollen. Många gånger låter man anställda bli lite av sin egen chef med både ansvar och beslutsfattande som egentligen är arbetsgivarens/styrelsens.

– När något problematiskt händer ska man plötsligt kliva fram som arbetsgivare, och det är lite väl sent, konstaterar han.

Likheter mellan idrottsrörelsen och kyrkan

Helen Åkerman, med en fot i vardera rörelse, ser tydliga likheter mellan idrottsrörelsen och kyrkan.

– Det är ideellt arbete. Man gör detta för att man drivs av målet att göra det bättre för människor och man vill ge av något som man själv har fått. Och trots att det kan innebära stora ansvar för ekonomi och personal, så gör man det på sin fritid.

En idrottsförening kan vara mycket större än en församling utan att ha någon anställd, och när man anställer är det oftast först en kanslist.

– En kanslist har tydligt avgränsade arbetsuppgifter inom tydligt avgränsad arbetstid, och få kanslister ser sitt jobb som ett kall. Jag tror det kan vara lättare att börja sin bana som arbetsgivare med en enklare tjänst. Och om det blir flera anställda går arbetsgivaransvaret snabbt över till en verksamhetschef eller sportchef, berättar Helen Åkerman.

– Utmaningarna med att vara chef på sin fritid är ändå desamma som för församlingar, tillägger hon.

Jan-Eric Rönngren säger att arbetsgivaransvar i ideella styrelser uppenbarligen är svårt, eftersom problemet finns i båda organisationerna.

Han kallar församlingen en mer homogen grupp än idrottsföreningen.

Spana in vad ni kan ta del av och bidra till där ni bor. Sök gärna även annat nätverkande med idrottsföreningar, till exempel styrelseutbyte om just arbetsgivarfrågor. Helen Åkerman

Helen Åkerman håller med och säger att man sällan har medlemsmöten inom idrotten.

– Kyrkan är bortskämd med ett sådant engagemang från medlemmarna. I församlingarna är vi oftast bättre på att känna till hela församlingsverksamheten, inte bara de grupper vi själva deltar i. Inom idrotten är det mer stuprörsliknande verksamheter med grupperna i varsitt ”rör”. Det är mer dynamiskt i församlingen.

– Inom idrotten är de engagerade hängivna, men idrotten är inte ens liv. När det blir andliga dimensioner och när livet efter detta är involverat, är det ännu viktigare att det fungerar – och blir ännu värre när det inte fungerar. Det berör människorna mer på djupet inom kyrkan, menar Helen.

Vad kan styrelser i kyrkan lära sig av idrottsrörelsen?

– Åtminstone i Gymnastikförbundet finns det en person man kan ringa om det krisar, vare sig det är en förälder som undrar om det får gå till så här, eller rör en arbetsmiljöfråga. Vem ringer vi som församlingsstyrelse till när vi har problem?

Helen tror att många drar sig för att ringa regionala kyrkoledaren för att man tror att problemet eskalerar då. I Gymnastikförbundet finns en neutral person (som verksamhetsutvecklare är det för övrigt Helen Åkerman som har den rollen) som kan ge saklig hjälp.

– Man måste förstås fortfarande göra jobbet själv, men man kan få hjälp och viss tydlighet kring vad som gäller, vad man måste agera på och tips på hur man kan göra det. Det kanske vore något för samfundet att ta efter, säger Helen.

Hon tipsar även församlingsstyrelser om att ha koll på SISU:s (svenska idrottsförbundets studieförbund) utbildningar. Ensam behöver inte vara stark; man kan lära av varandra.

– Idrottsrörelsen har till skillnad från många församlingar pengar. De ser att man kan lära av varandra, så spana in vad ni kan ta del av och bidra till där ni bor. Sök gärna även annat nätverkande med idrottsföreningar, till exempel styrelseutbyte om just arbetsgivarfrågor.

Vad kan idrotten lära sig av församlingarna?

– Församlingarna har mycket bättre valberedningsarbete. Gemenskapen är formad på ett annat sätt i kyrkan. I församlingen är vi bättre på gåvobaserat tänkande och på att ställa den lite mer personliga frågan: ”Du som är bra på det här ...”

Arbetsgivaransvar i ideella sammanhang kan uppenbarligen vara svårt eftersom problem finns på båda hållen.

Jan-Eric Rönngren:

– I slutänden ska en arbetsplats i församling eller idrottsförening fungera på samma villkor som alla andra arbetsplatser. Det är därför vi har tagit fram tydliga riktlinjer och mallar som man kan och bör följa.

Fakta: Regionernas ansvar för utbildning och konflikthantering

  • I Equmeniakyrkans regioner genomförs regelbundet – med några års mellanrum – styrelseutbildningar om arbetsgivaransvaret. Som en lärdom från Coronapandemin har man sett att det fungerar bra att genomföra dessa digitalt. Utbytet blir gott från församlingar i olika regioner och man jobbar nu med ett omtag kring dessa frågor.
  • När problem mellan anställda och styrelser uppstår rör det sig ofta om oklarheter gällande förväntningar. Regionala kyrkoledaren fungerar då som en första samtalspartner. Vid djupare konflikter tas ofta en extern medlare in som rapporterar till den regionala kyrkoledaren.
  • Regional kyrkoledare ansvarar både för styrelsen/församlingen och den anställda. Facket stödjer i första hand den anställde och arbetsgivaralliansen församlingen.

Källa: Equmeniakyrkansregionala kyrkoledare

 

Fakta: REFLEKTIONS- OCH SAMTALSFRÅGOR

Här följer reflektions- och samtalsfrågor för i första hand arbetsgivare och anställda, men som även övriga församlingsmedlemmar kan ha nytta av. Många av frågorna har gemensamma nämnare och lämpar sig för gemensamma samtal. Välj ut de frågor som känns relevanta för er – för goda och givande samtal.

Trivsel och uppmuntran

1. Församlingen och anställda är varandras arbetsmiljö.
a) När lyfter ni frågan om hur ni trivs med arbetssituationen och kan man göra det på ett (mer) strukturerat sätt?
b) Vilka är vinsterna med att
regelbundet stämma av detta?

2. Hur visar församlingen/styrelsen de anställda...
a) uppskattning?
b) omtanke?

3. Handling väger mer än ord.
a) När fick de anställda en blomma, presentkort eller något annat uppmuntrande senast?
b) Ge exempel på hur ni kan visa personlig omsorg?

Medvetenhet

1. Hur medvetna är ni om vad det innebär att vara arbetsgivare och chef på ideell basis respektive församlingsanställd gällande förväntningar, arbetsuppgifter, behov och disponibel tid?
2. Hur väl drar ni nytta av de riktlinjer och rutiner som är framtagna för arbetsgivare i Equmeniakyrkans församlingar?

3. Hur tydligt är det i er församling att styrelsen är arbetsgivare, inte församlingen eller församlingsmötet?

4. Hur tydlig är fördelningen mellan styrelse, personalutskott och den anställdas närmaste chef/kontaktperson?

Trons roll

1. En församling har ett yttre och ett inre liv. Hur kan er kristna tro...
a) underlätta förhållandet mellan anställd ocharbetsgivare?
b) komplicera förhållandet mellan anställd och arbetsgivare?

Tydlighet

1. Hur pass tydliga och öppna är anställda/arbetsgivare gällande arbetsuppgifter, förväntningar, idéer, feedback  och mående?
2. Hur kan ni skapa förutsättningar för ökad ömsesidig förståelse?

Rätt kontakter i rätt tid

1. Vem vänder ni er till i första och i andra hand när det blir en fnurra på tråden mellan arbetsgivare/församling och de anställda?

2. Varför tror ni att så många väntar med att kontakta facket/arbetsgivarorganisationen tills det snarare handlar om ”uppgörelse” än ”medling”? Hur undviker man att det går så långt?

Kommunikation

1. En förutsättning som har lyfts fram i samtliga intervjuer i artikelserien är god kommunikation.
a) Hur kan ni initiera goda samtal om dessa frågor i olika grupper?
b) Vilka övriga frågor har artikelserien väckt hos dig/er? Vilka av dem skulle ni vilja eller behöva samtala vidare om med lämpliga personer?
c) Vem eller vilka kan du/ni börja med att kontakta?

När det inte gick vägen

1. Har ni gått igenom en separation mellan församling och anställd på grund av arbetsmiljöproblem eller konflikt? Blev det en lycklig eller olycklig separation?
2. Vad önskar ni skulle ha skett annorlunda i den process som ledde fram tillseparationen?

3. Hade det kunnat sluta på något annat sätt?
a) Om ja: vad hade kunnat göras annorlunda?
b) Om nej: varför inte?

4. Fick alla parter ett bra avslut?
a) Om ja: vad gav förutsättningar för att det slutade väl?
b) Om nej: vad hade behövt
göras annorlunda?
c) Om nej: har någon slags försoning skett?

5. Är det något ni såhär i efterhand upplever behöver göras för att alla parter ska kunna gå vidare utan tunga känslor över det som var och blev?
a) Om ja: Vem kan ni kontakta för att få hjälp med det?


LYCKA TILL MED SAMTALEN!

 

Taggar:

Arbetsliv

Irene Strålberg

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.