Konvertiternas försvarare

2002 praktiserade Ruth Nordström på justitiedepartementet och fascinerades av fallet med de såkallade Egyptensvenskarna. De riskerade att utvisas från Sverige till tortyr. Då visste hon vad hon ville jobba med.

Ganska snart insåg hon att trots ett ökande behov var det få byråer som jobbade med den här typen av fall. Därför startade hon eget efter att ha börjat samla ihop likasinnade 2012.

Stort behov

Elva år senare möter jag Ruth Nordström i Människorätts­advokaternas nya lokaler på ­Södermalm. Hon hade rätt, ­tyvärr. Arbetet med att hjälpa människor att få rätt till grundläggande mänskliga rättigheter i ett land som Sverige, finns det uppenbarligen ett stort behov av.

– Det tragiska är ju att Sverige gärna framställer sig som särskilt duktiga på mänskliga rättigheter, men vi ser en annan sida också, förklarar hon i Sänd. Samtalet.

Särskilt i fallen med kristna konvertiter har ett mörkt hål av rättsosäkerhet både chockat och överraskat henne gång på gång.

Juridisk djupanalys

När Ruth Nordström var med och tog fram konvertitutredningen 2019 avslöjades saker som Migrationsverkets märkliga kunskapsfrågor till konverterade. Därefter gjordes också en juridisk djupanalys kring 619 avslags­beslut och 2021 kom den uppföljande konvertitutredningen 2.0.

– Vi hade något fall där en person korsförhördes om Guds bud, och ett annat där en ny konverterad kristen skulle räkna upp de liturgiska högtiderna i Svenska kyrkan.

Ironiskt nog har FN just tagit med att det inte är lämpligt att ta rabblande av Guds bud som ”bevis” för någons tro.

Problem med nämndemännen

En annan aspekt som Ruth Nordström lyfter i podden är problemet med nämndemännen. Redan i första utredningen uppdagades att i över 90 procent av fallen där Sverige­­demokraterna nominerat avslogs konvertitens asylansökan. Skillnader fanns också i vilken stad rättegången hölls.

– Det blir rättsosäkert, man häpnar. Man märker ofta direkt när man kommer in i en rättssal om det är personer med förutfattade meningar, konstaterar hon och fortsätter;

– Vi har varit med om så många absurda situationer så du anar inte.

Intrikata frågor

Kunskap och intrikata frågor om känslor har framhållits i stället för att räkna in saker som att personen varit engagerad i en kyrka, om den fått ta emot hot eller om den upplevt eller kan komma att uppleva tortyr i hemlandet.

– Vi hade ett fall med en kille som tatuerat in ett kors på halsen. Han fick rådet att ”det är väl bara att ta på sig en halsduk”, berättar Ruth Nordström. I hemlandet ­Afghanistan då. Lycka till!

Medan man faktiskt tagit frågor som till exempel hbtq-fall, som Ruth Nordström också jobbar med, på allvar genom att kräva expertis har mindre vikt lagts vid expertis i kristendomsfrågor.

– Vi såg att många av fallen som förlorades i Sverige stred mot FN:s tortyrkommitté eftersom det kan bli så att personer riskerar förföljelse och tortyr i sina hemländer, förklarar Nordström.

Det fanns därför inget annat val än att ta striden mot ett migrationsverk och domstolsväsende som Människorättsadvokaterna menade inte följde FN:s riktlinjer och internationella lagar.

FN:s tortyrkommitté

50 asylfall med främst konvertiter, har nu drivits till FN:s tortyrkommitté. En tredjedel har gått till inhibition och stoppats, en tredjedel prövades och en tredjedel gick aldrig upp. Två gånger har tortyrkommittén uttryckligen gett Sverige bakläxa.

Men ändå har inget nämnvärt skett i hanteringen. Ingen utredning kring den verkliga expertisen bland handläggare och tolkar på Migrationsverket, genomlysning av processen. Inget.

När rättschefen på Migrationsverket, Carl Bexelius, ställdes mot väggen i Människorättasdvokaternas egen podd efterfrågade han dialog och synpunkter.

Men... borde inte Migrationsverket se ett så kraftigt påpekande som från FN:s tortyrkommitté att man släpper allt och ser hur man kan göra det bättre?

– Jo, vi tycker ju inte man har gjort rätt här. Men ser man till World values survey och betänker att Sverige är världens näst mest sekulariserade land (efter Japan) inser man att det krävs utbildning. Man förstår helt enkelt inte vad en konverteringsprocess är och hur det fungerar.

Människorättsadvokaterna har därför tagit fram egna utbildningar, inte minst för hur personer nära konvertiter kan agera, hur en pastor eller präst bäst kan formulera sina intyg med mera.

Men de har också sträckt ut sin hand till Migrationsverket genom att i samband med andra aktörer agera fortbildare.

Har gott hopp

Trots allt har Ruth Nordström gott hopp om att det går att förändra.

Hon tar också ett exempel från arbetet med en annan utsatt grupp, kvinnor som utsätts för människohandel. Sverige höll på att skicka en kvinna rätt tillbaka in i famnen på sina förövare. Men dagarna före jul fick Ruth Nordström beskedet att ärendet de ­tagit till EU-domstolen skulle stoppas.

– Den gången erkände Migrationsverket att de gjorde en fel­bedömning, konstaterar hon.