Söndag kväll i den småländska tegelkyrkan. Diakonias generalsekreterare Lena Ingelstam vänder sig till raden av kommun­politiker på estraden:

– Nio miljarder, mer än 20 procent av biståndsbudgeten, tas från de mest utsatta för att bekosta mottagandet av flyktingar här i Sverige. Det gör Sverige till den största biståndsmottagaren. Nu när behoven är som störst ska vi inte vända världen ryggen. Vi kan som Sverige bidra med en hundradel av våra resurser för världen.

– Det är ingen enkel fråga i ett akut krisläge, konstaterar Maria Gullberg Lorentson (M). Ska kommunerna själva bekosta den här insatsen?

Samtal inför valet i höst

Lena Ingelstam förklarar i samma stund, den här kvällen ska förstås inte handla om debatt utan om samtal inför valet i höst, och bland de gästande politikerna från Gislaveds kommunfullmäktige är det inte självklart att stå till svars för regeringens budget. Men visst är det viktigt att man som lokalsamhälle även vågar se sitt ansvar ”utanför femtio-skyltarna”, konstaterar Kjell Larsson, pastor och föreståndare i Gislaveds frikyrkoförsamling (SAM/Equmeniakyrkan/Pingst), och kvällens moderator. Temat för kvällen är både lokalt och ”glokalt” eftersom globala frågor i förlängningen även påverkar det lokala.

– I Jeremia 29:7 läser vi att vi ska söka stadens bästa och göra allt för att den ska blomstra. Och det är ju därför vi är här, ni som representanter för de folkvalda och vi som representanter för civilsamhället, säger Kjell.

Bland de lokala Gislaveds­politikerna råder stor ideologisk spännvidd; här finns såväl C, S och L liksom KD, M och SD representerade – men också ­lokala Västbopartiet liksom Kommunistpartiet, med 39 år bakom sig i fullmäktige. Hjärtefrågorna handlar om familj, skola, äldreomsorg och att nå fram till männi­skor i utanförskap. Som Liberalernas Fredrik Sveningsson uttrycker det:

– Det är mycket lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

Småländsk landsortskommun

Men hur bygger man starka barn? Hur kan man värna varandra i en småländsk landsortskommun med 30 000 invånare, som trots landsbygdens charm får kämpa med samma problem som storstaden? Även här är samtalsklimatet i sociala medier stundtals hätskt. Även här tycks parallellsamhällen växa fram där bristande integration skapar otrygghet både bland svenskfödda och nysvenskar. Och även här, i den välmående landsortskommunen Gislaved, finns männi­skor som saknar ett eget hem.

Så hur klarar vi utmaningen att möta varandra och värna varandra i kommunen? undrar Kjell Larsson.

Under flyktingkrisen 2015 tog civilsamhället ett stort ansvar, och det gjorde skillnad, konstaterar Fredrik Sveningsson (L). Från kommunens håll har en omorganisation av skolan skapat förutsättningar för barnen att lära känna varandra tidigare, innan man möts på högstadiet. Men att bryta isen och skapa trygghet är inte självklart.

– Vi svenskar är lite fega när det gäller att möta andra kulturer. Hur många här har bjudit hem någon från ett annat land?

Marie Johansson (S) ställer frågan rätt ut till besökarna och ser genuint överraskad ut över alla uppräckta händer.

– Jag blir så glad!

Civilsamhällets insatser

Frågan om hemlösa i Gislaveds kommun har inga tydliga svar i mått av siffror, men även här hyllas civilsamhällets insatser av politikerna. Hela Människan har planer på såväl härbärge som akutboende. Samtidigt finns utmaningar att nå fram till dem som verkligen behöver hjälpen.

– Jag miste en kompis som låg och frös ihjäl vid busstationen i Smålandsstenar. Han hade erbjudits hjälp flera gånger men tackat nej, berättar Stefan Nylén (SD).

En liknande situation uppstod när en annan man, ensam med sin hund, iförd tunn sommarjacka i 18 minusgrader försökte hålla värmen genom att elda ­sopor som han samlat ihop.

– Han fick följa med hem, duscha och sova i husvagnen och vi gav honom pengar så att han kunde köpa en biljett till Göteborg. Ingen kan göra allt men alla kan göra något, säger Stefan.

Kenneth Magnusson (C) fortsätter:

– Det finns på vissa håll en inbyggd skepsis mot myndigheter och där har civilsamhället en oerhört viktig roll att fylla. Hela Människan är guld värd och det är en verksamhet vi måste fortsätta att stötta.

Visar på stor enighet

Samtalet under kvällen visar på en stor enighet bland kommunpolitikerna. I mångt och mycket är man överens. Det är vid utblicken mot världen som det bränner till, liksom när Diakonias Lena Ingelstam för perspektivet från det globala tillbaka till det lokala: Hur tänker ni om klimatutmaningarna här i Gislaved?

– Jag tycker att vi som kommun har kommit långt, till exempel genom våra satsningar på solceller, säger Lennart Kastberg (KD).

– Jag ser att det finns ofantligt mycket mer att göra, till exempel genom hur vi handlar och hur vi kör bil, säger Marie Johansson (S).

– Det är lätt att vi slår oss för bröstet men genom vår konsumtion exporterar vi bara våra miljöproblem till andra delar av världen, säger Erik Andersson (K).

– Den promille vi lyckas förbättra för miljön här hemma är försumbar. I stället borde vi flytta medel dit där de verkligen behövs och gör större nytta, säger Lennart Kastberg (KD).

Två snabba till Kjell Larsson om samtalen

Kjell Larsson, pastor och -föreståndare i Gislaveds -Frikyrkoförsamling – varför inbjöd ni till den här samtals-kvällen?

– Vi vill visa som församling att vi engagerar oss i det samhälle vi bor i. För oss är det viktigt att se hur samhället fungerar. Därför är det också viktigt att möta de förtroendevalda i samtal.

Vad tar du själv med dig från den här kvällen?

– Jag visste inte alls vad jag skulle vänta mig, om det skulle komma femton eller 150 besökare, men kyrkan var relativt välfylld och ett flertal personer -tackade mig efteråt för en bra kväll och för att politikerna fick tala till punkt. Det här är ett steg i att hitta varandra som församling och kommunledning.  Jag -föreslog under kvällen att vi -borde skapa en plattform för samarbete -mellan civilsamhälle och folkvalda och oppositionsrådet Marie Johansson (S) tyckte att det var en bra idé, så det tar jag med mig, att det här öppnar för -dialog och samtal om hur vi till-sammans kan få staden att blomstra.