Svenska frikyrkor ligger i botten när svenskarna får ange vilka organisationer de tycker är mest trovärdiga, medan Svenska kyrkan tillhör de som anses mest trovärdiga. Ändå uppger 9 av 10 att de tycker att kyrkor och församlingar har en uppgift i samhället. Det visar en färsk undersökning som presenteras av Gemensam framtid och analysföretaget Kairos Future.
Trovärdighet är ett av fokusområdena för Gemensam framtid. Men hur trovärdig är kyrkan egentligen? Och hur blir den mer trovärdig? Vad gör den relevant för människor? Frågorna har ställts till tusen svenskar i åldrarna 16-74 år.
Undersökningen visar att kyrkan i allmänhet och frikyrkan i synnerhet har en rejäl uppförsbacke framför sig när det gäller att skapa trovärdighet. 28 procent av de tillfrågade anser att Svenska kyrkan inte är trovärdig, vilket kan jämföras med 74 procent när det gäller svenska frikyrkor i allmänhet.
Undersökningen visar att kyrkorna borde satsa mer på diakonalt arbete om de vill öka trovärdigheten. Även om hela 40 procent av de tillfrågade svarar att det inte finns något som kyrkorna kan göra för att bli relevanta för dem personligen, så svarar 9 av 10 att de har kyrkorna har en uppgift i samhället. Omkring hälften tycker att kyrkan bör ägna sig mer åt att hjälpa människor i utsatta lägen, såväl ekonomiskt som socialt.
Det är organisationer som förknippas med sådant oegennyttigt arbete som uppfattas som särskilt trovärdiga. Listan toppas av Läkare utan gränser och Bris. Svenska kyrkan kommer på femte plats och frikyrkorna på tjugonde.
Men kyrkan ska inte bara ägna sig åt sociala frågor, enligt de tillfrågade. 40 procent menar att gudstjänster är en väg till ökad relevans och ungefär lika många anger barn- och ungdomsarbete. Däremot ökar inte politiskt engagemang kyrkans relevans nämnvärt.
Inom vilka områden bör då kyrkan öka sitt sociala engagemang? 60 procent anser att den borde ägna sig mer åt att ge stöd till exempevisl äldreboende. Knappt hälften menar att kyrkorna bör samarbeta mer med socialtjänsten och biståndsorganisationer.
Trots att var tredje svensk säger sig tro på någon form av högre makt och var femte på en personlig Gud så är det kyrkliga engagemanget lågt. Av de tillfrågade var majoriteten medlemmar i Svenska kyrkan och några få procent i frikyrkan, men bara en av tio medlemmar beskriver sig själv som aktiv. Den främsta orsaken till det låga engagemanget är framför allt och bristande intresse och brist på tid.
På frågan vad svenska kyrkor och församlingar bör ägna sig åt för att fylla en relevant funktion för de tillfrågade på ett personligt plan svarar var tredje hjälp med själavård och andligt stöd i svåra perioder av livet. 18 procent svarar allmän guidning i existentiella frågor och ungefär lika många svarar gudstjänster och barn- och ungdomsverksamhet.
Svenskarnas bild av kyrkan har framför allt färgats av direkta kontakter med kyrkan - på gott och ont. Övervägande är dock de positiva reaktionerna vid ceremonier och förrättningar. Konfirmationen lyfts av många fram som det som framför allt påverkat bilden positivt, hela 82 procent. 18 procent uppger att den har påverkat deras syn på kyrkan negativt. Även tidigare engagemang i kyrkor och församlingar och aktiva vänner och släktingar uppges påverkar synen på kyrkan positivt liksom kyrkornas musikliv.
Medias påverkan är dock nästan alltid enbart negativ. Hela 80 procent säger att de fått en negativ bild av kyrkan genom media och bara 20 procent tycker att media förmedlat en positiv bild.
Läs mer i Sändaren 17/2012 som kommer ut onsdag 25 april.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR