Därför kan de inte fördöma Hamas

Den svenska regeringen satte det långsiktiga biståndet till Gaza och Västbanken på paus efter Hamas terrorattack mot Israel. Regeringen ville bland annat utreda om svenska medel gått till organisationer som ”inte förbehållslöst fördömer Hamas”.

Nu har sju svenska biståndsorganisationer skrivit en rapport om det arbete som deras partner gör i palestinska områden, med exempel på viktiga resultat och konsekvenser av att dra in finansieringen. I rapporten tar de också upp det som de menar är ett orimligt krav: palestinska organisationer ska fördöma Hamas.

- Om man kräver att de ska ta publikt avstånd från Hamas så kan det få stora konsekvenser för verksamheten, säger Anna Eggelind, som är internationell chef på Diakonia.

Människorättsaktivist utsatt för mordförsök

För drygt tio år sedan så kritiserade en företrädare för en människorättsorganisations i Gaza Hamas och andra terrororganisationer på flera punkter. Han utsattes för ett mordförsök.

- Det är ett exempel på den risk som det skulle innebära.

Men kan det inte skapa en skev bild av verkligheten om organisationer måste vara mildare i sin kritik mot Hamas än mot Israel?

- Vi mildrar inte kritiken, vi fördömer själva handlingarna och brotten mot mänskliga rättigheter oavsett vem som begår dem. För oss som organisation är det viktigt att vara med och berätta om det viktiga arbete som görs av lokala samarbetspartners, och varför det också försvagar radikala krafter.

Anna Eggelind menar att det arbete som de palestinska organisationerna gör för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet ger långsiktiga resultat.

- Det är inte heller utan risk, men människorättsförsvarare finner vägar. Men det arbetet hotas om biståndet dras in, säger hon.

Går inte till terror

Anna Eggelind menar också att det svenska biståndet i Gaza och Västbanken är väl genomlyst. Svenska skattepengar går inte till terrororganisationer.

- Vi bedömer också att det finns gedigna kontrollmekanismer på plats, säger hon.

Sveriges kristna råd är också delaktiga i rapporten då man står bakom Följeslagarprogrammet. Erik Svanberg, koordinator för Följeslagarprogrammet, menar att det skulle få stora konsekvenser inte bara i Palestina, om organisationer på detta sätt ställs inför krav att ta avstånd.

- Den här frågan handlar inte bara om Palestina utan grundar sig i en metod för följeslagare som används i konfliktområden världen över. Man kan fördöma handlingar som man observerar och rapporterar om, men gör inget som kan betraktas som att man tar ställning för eller emot någon av aktörerna.