Fann levande bevis i jakten på mirakel

Micael Grenholm fortsätter på sitt mirakulösa grävspår. Foto: Getty images/Arkiv

Prata på ett språk man inte kan men som någon annan närvarande förstår. Tungotal gäckar forskarna, splittrar kyrkan och stör omvärlden. I en ny bok rätar teologen Micael Grenholm ut några av frågetecknen.

Den troende har varit det moderna sekulariserade Sveriges motpol. Och längst ut på denna ände har det funnits en alldeles särskild representant: den tungo­talande. Sinnebilden för hur villfaren och överhettad religionen gör människan.

Att det utlevande och expressiva tungotalet bara är ett av fenomenets många ansikten är inte brett känt. Men vi som vet, vet. Jag hör själv till dem som i unga år suttit i kyrkbänken bredvid en förälder som bad till Gud med ord som inte liknande något annat jag hört. Det var lågmält, nära och tryggt.

Jo, jag fick också möta tungotalets mindre upplyftande aspekter. Som föreställningen att den som fått andens gåva är särskilt utvald.

Denna, och många andra myter, tar sig Micael Grenholm an i sin nya bok Dokumenterade språkmirakler. Boken är en slags uppföljare av Dokumenterade mirakler som kom för tre år sedan. Ambitionen var då att täcka in alla möjliga mirakelberättelser. Micael Grenholm insåg snart att det var omöjligt. Tungotalet fick vänta. Tills nu.

– Förra boken var en av förlagets mest säljande böcker 2019. Jag förstod att det är fler än jag som är intresserade av att undersöka den här sortens fenomen på ett mer systematiskt sätt.

Inte galenskap att tala i tungor

Resultatet är 300 sidor fyllda av verkliga fall, tungotalets historia och en sammanfattning av den forskning som gjorts på området.

För att ta det sistnämnda först: Den som talar i tungor är inte ­galen.

– Man har kunnat visa att tungotal och vanvett inte korrelerar. Det har gjorts studier om vad det är som händer i hjärnan när man talar i tungor. Man kan bland annat se att den del av hjärnan som associeras med att koncentrera sitt tal är mindre aktiv. Det stödjer folks beskrivning av hur det känns, av upplevelsen att Gud talar genom en.

En två år gammal studie visar att språkcentret i hjärnan är relativt inaktivt när man talar i tungor. Slutsatsen är att tungotalarens hjärna motarbetar impulsen att låta egna språkkunskaper ta över vad man säger.

Micael Grenholm: Finns ibland människor som förstår andras tungotal

Samlingstermen är glossolalia. Med det menar man dels en typ av bönespråk som används rätt privat och som kanske inte heller är ett språk som existerar. Dels att tala på ett språk som finns men som man inte kan, och där någon eller några i omgivningen förstår vad som sägs.

Det är den sortens tungotal som Micael Grenholm skriver om.

– Jag försöker visa att det finns goda grunder för att säga att det ibland finns människor som kan förstå någon annans tungotal trots att den som uttalar det inte verkar kunna språket. Det är det som är mirakelbiten i det hela.

Pingstens händelser, som är det kristna ursprunget till tungo­talets gåva, har haft sina hög- och lågkonjunkturer genom kyrkohistorien. För de tidiga kyrko­fäderna var den en självklarhet. På 400-talet sker ett skifte. Inflytelserika röster som Augustinus menar att tungotalet tillhör det förgångna och att det inte är menat att användas längre. Under medeltiden dyker det upp igen, om än sporadiskt, i helgonberättelser och teologiska skrifter.

Utbrett i dagens ekumeniska landskap

Under reformationen återuppväcks karismatiken i vissa radikala kretsar, en del av anabaptisterna var tungotalande. Däremot var Luther och Calvin kritiska till andens gåvor.

– Det har gjort att det i både reformert och luthersk tradition är väldigt ovanligt med tungo­talande kristna. Däremot dyker det upp bland kväkare och metodister, berättar Micael Grenholm.

I samband med pingstväckelsens födelse sker sedan en explosionsartat tillväxt. Det är när denna når Sverige som den sekulariserade offentligheten pekar finger. Micael Grenholm återger citat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I synnerhet kvinnorna utmålades som hysteriska och psykotiska.

Därmed är vi framme i nutid. Vid 1980-talets trosrörelse då de karismatiska praktikerna åter blir ifrågasatta internkyrkligt. I dagens ekumeniska landskap är tungotalet utbrett, enligt Micael Grenholm.

– Det är ovälkommet i vissa sammanhang och en självklarhet i andra. Gränsen går inte så mycket mellan samfunden som inom dem. Oasrörelsen och EFS-församlingar är svenskkyrkliga miljöer där man tydligt välkomnar andens gåvor, säger Micael Grenholm.

Vad är poängen med tungotal, ur kristet perspektiv?

– Jag ser tungotalet som språkteologi. Det finns något majestätiskt med språket i sig, som hänger samman med att vi är skapade till Guds avbild. Språket är grunden för hur vi relaterar till varandra, omvärlden och Gud.

Ser det som ett aktuellt budskap

Det som tungotalets gåva särskilt kommunicerar är att Gud älskar alla folk, menar han. Micael Grenholm ser det som ett aktuellt budskap om sprängda gränser i en tid då nationalismen vinner mark.

Han menar också att tungotal ska ses ur ett kollektivt perspektiv. Det är i första hand församlingen som får nådegåvan, inte den enskilda individen.

– Om vi vill uppleva språkmirakler och bli mer använda av Gud är ett viktigt steg att ha en kultur som välkomnar de här fenomenen. Ett annat viktigt steg är att ha en mångkulturell församling. Om alla enbart talar svenska märker man inte om Gud gör språkmirakler, hur mycket man än talar i tungor. Tungotalet hänger samman med att Gud vill att vi bygger gemenskaper.

Det är nu drygt tio år sedan Micael Grenholm själv upplevde främmande ord strömma ur munnen. Första gången var inte helt positiv. Det var påsktid 2010 och Micael Grenholm hade åkt till England, till Jesus Fellowship Church som grundades av Jesusrörelsen på 1970-talet. I kommunitetens gemenskap fick han frågan om han var döpt i helig ande. Micael Grenholm svarade nej och ett gäng brittiska kristna samlades runt honom och bad för att han skulle få tala i tungor.

Om vi vill uppleva språkmirakler och bli mer använda av Gud är ett viktigt steg att ha en kultur som välkomnar de här fenomenen.

– Det var en ganska pressande situation. Jag sa något, det kom ord, men det var liksom inte riktigt genuint. Efteråt var jag osäker: Är jag andedöpt eller inte?

Nästa dag fick han möjlighet att ventilera sina frågor för två andra medlemmar i kyrkan. De förklarade att man inte ska ­behöva känna sig pressad av Anden.

– Sen började de be för mig. Efter en stund upplevde jag att ord strömmade inifrån. Det var inte okontrollerbart, jag kunde välja att börja och stoppa flödet. Men jag kände att det jag uttalade var andra meningar än mina egna.

Olika grundtyper när det gäller tungotalets innehåll

Sedan dess har tungotalet funnits där, som ett språk i den enskilda bönen. Micael Grenholm säger att arbetet med boken har gjort honom utmanad att våga tala i tungor lite mer högljutt.

I Dokumenterade språkmirakel tar beskrivningarna av specifika händelser stor plats. Micael Grenholm återger en lång rad fall, främst sådana som skett i Sverige. Boken visar på så sätt de grundtyper som finns när det gäller tungotalets innehåll.

En kategori är uppmuntran. Micael Grenholm kallar dem ”en kyss från himlen”. En hälsning från Gud, som kommunicerar omsorg och kärlek. En annan kategori är bön och tillbedjan. En tredje är den tydliga adressaten, när tungotalet riktar sig med ett specifikt budskap till en specifik person och hens livsomständigheter.

– Tungotalet kan både vara böner till Gud och budskap från Gud. Den röda tråden är att alla exempel på tungotal som någon annan förstår har ett tydligt andligt innehåll. Det är aldrig någon som rabblar upp multi­plikationstabellen, utan man ­talar om Gud.

 

Fakta: Micael Grenholm i korthet

 

  • Ålder: 31 år
  • Bor: I en kristen kommunitet i Falköping
  • Familj: Hustrun Sarah
  • Gör: Teolog, författare. Doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet
  • Aktuell med: Dokumenterade språkmirakler (Sjöbergs förlag)
  • Tidigare titlar: Dokumenterade mirakler (2019), Jesus var också flykting (2016), Konvertiten (2021)

Mirakelbok

 

Kristina Lindh

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne