Bajs från insekter blir supernäring för jorden

Det ser ut ungefär som torrjäst, skålen med frass. Torrt, luktfritt och faktiskt inte det minsta obehagligt att hantera, ska de små, små bajskorvarna och skalresterna hjälpa till att skapa förutsättningar för jordens mikrobiologiska strukturer. Frasset har effekten som biostimulant som bidrar till kraftfullare och friskare växter när jorden mår bättre och växterna själva förmås att ta upp mer näringsämnen. Dessutom kan de bli mer motståndskraftiga mot kyla, torka och skadegörare.
– Vi bygger jord genom att attrahera och stimulera den mikrobiologiska tillväxten i jorden. Det är ett jättebra preparat för jordhälsan och bygger dessutom på en hållbar tillverkning, säger Ola Broström, entusiastisk försäljningschef på Tebrito som tillverkar frasset under namnet Frodas.
Genom att mylla ned en matsked frass i din vanliga blomkruka, eller en deciliter i en större tioliterskruka på altanen, ska frasset göra susen i jorden. Just nu pågår försök i samarbete med SLU, Mittuniversitetet och Hushållningssällskapet för att vetenskapligt fastställa frassets effekter.

Biprodukt till mjölersättning

Men hur i allsin dar kommer det sig då att Tebrito råkar ha en massa insektsbajs att sälja i stora kvantiteter? Jo, i själva verket är frasset bara en biprodukt till tillverkarens huvudsakliga affärsidé: Att storskaligt odla mjölmask för köttersättning.
– Protein från mjölmask är ett klimatsmart alternativ till vår dagliga köttbulle! Vi i ­Västvärlden har så stark antipati mot insekter men på många andra platser på jorden är människor inte främmande för att äta detta, understryker Ola som gärna berättar hur det inte bara är gott med larvfärs utan också ibland kan vara smakförhöjande i en vanlig tomatsås.
– Färskfryst har den köttig smak, sen kan den få en djupare mer nötig smak. Fantastisk umami.

Plastlådor fulla med mjölmask

Företaget registrerades 2016 och numera odlar man som enda svenska företag i denna stora skala mjölmask i Orsa. Vanliga plastlådor på runt 40 liter, travas på hög, full med mjölmask som under ett par månader får daglig tillsyn och mat innan de är färdiga.
– Då ger varje låda mellan ett och två kilo ”slaktvikt”. Allt som innehåller mixat kött skulle kunna bytas mot mjölmask men jag är inte militant, jag vore nöjd om man bytte ut mellan 30 och 50 procent av köttet mot insektsfärs. Det skulle minska klimatavtrycket med 50 procent, säger Ola.
EU har godkänt mjölmask som människoföda men än är det en bit kvar innan livsmedelsindustrin är redo för mjölmaskkött i sin mat. Under tiden fortsätter Tebritos cirkulära produktion där restprodukten frass förefaller vara en fullträff för trädgårdsmarknaden.