Även konservativa på väg att svänga om HBTQ

En av de största församlingarna i Evangeliska frikyrkan (EFK), Immanuelskyrkan i Örebro, har röstat för att även viga samkönade par. Niklas Piensoho, föreståndare i pingstförsamlingen Filadelfia i Stockholm, vill inte längre kalla utlevd homosexualitet för synd. Och Per-Olof Eurell, en profil inom trosrörelsen, menar att frikyrkan måste göra upp med den fördömande inställningen till homosexualitet.

Det är bara några tecken på att stora delar av den mer konservativa delen av frikyrkan just nu bearbetar frågor som rör HBTQ. Men varför sker det just nu? Ulrik Josefsson är forskare och prorektor vid ALT, som är den teologiska skola som Pingst FFS, EFK och Svenska alliansmissionen driver tillsammans.

Samhällsutvecklingen viktig faktor

Han menar att en viktig faktor är samhällsutvecklingen, där den allmänna synen på homosexuella relationer förändrats drastiskt de senaste decennierna. En negativ eller avvaktande inställning, som var ganska självklar för 50 år sedan, är idag inte accepterad.

– Det är ett extremt tryck i dag, inte minst från medierna. Den stora diskussionen i valet av ny partiledare i Centerpartiet handlade ju om Daniel Bäckströms tvekan inför att gå i Pridetåget. Det är i ett sådant medielandskap som den konservativa kristenheten försöker hitta en väg i hur man hanterar frågorna, säger han.

Hårdare demokratikrav

Den förra regeringen arbetade med ett förslag om att ställa hårdare demokratikrav på de organisationer som tar emot statliga bidrag. Ulrik Josefsson menar att om propositionen gått igenom så hade det blivit svårt för en pastor att plädera för en klassisk äktenskapssyn från predikstolen utan att det skulle få konsekvenser.

– Om en kyrka uppfattar att sexualiteten enligt Bibelns undervisning har sin plats i det monogama heterosexuella äktenskapet, hur ska man då navigera i ett samhälle där det ställs krav på att man har en annan uppfattning? 

Historiska förklaringar

Att delar av frikyrkan hittills gjort andra vägval än Svenska kyrkan i äktenskapsfrågan menar han har historiska förklaringar. Svenska kyrkan var under 500 år en del av staten, och kyrkan både ledde och följde samhällsutvecklingen, en följsamhet som fortsatt in i vår tid. Frikyrkan har mer haft självbilden av att vara en gemenskap som inte måste gå i takt med det övriga samhället. Den har dessutom i frågor som rör sexualmoral präglats av konservativa värderingar.

– Den som har en konservativ hållning tycker att förändringar behöver tänkas igenom, speciellt när det gäller grundläggande värderingsförändringar, säger han.

Valt en bredare modell

Både inom pingströrelsen och inom EFK sker därför samtal, även om det i pingst främst samtalas inom ledarskapet medan EFK valt en bredare modell. Ulrik Josefsson pekar på att båda samfunden är kongregationalistiska, vilket innebär att de lokala församlingarna i grunden är självbestämmande och kan landa i olika slutsatser. Samtidigt har både EFK och Pingst FFS den officiella hållningen att en pastor i samfundet enbart får viga samman en man och en kvinna.

Teologiska förändringar kan också vara en faktor bakom dagens utveckling. Även i konservativa sammanhang finns idag en större teologisk bredd, och medlemmar möter andra teologiska uppfattningar än det egna samfundets. Han tror också att den minskade bibelläsningen gör att Bibeln inte får samma normerande funktion i människors liv.  

– Synen på Bibeln som auktoritet har försvagats i delar av den konservativa kristenheten, och tolkningen av texterna har problematiserats eller vidgats, säger han.

Ser inga enkla lösningar

Ulrik Josefsson ser inga enkla lösningar för att hantera de spänningar som finns. Han menar att frågor som rör HBTQ redan splittrar, då människor lämnar församlingar och samfund som man inte är ense med. Att båda de som menar att homosexuella relationer är välsignade av Gud och de som står för en klassisk äktenskapssyn ska kunna samexistera tror han kommer innebära stora utmaningar.

– Jag tror det är svårt att långsiktigt leva med en sådan dubbelhet, att samfund på officiell nivå skulle säga att man ser heterosexuell samlevnad som norm, men samtidigt bekräfta homosexuella relationer.