Går det att få ordning i svensk skola?

Rakel Lennartsson

Systemfel. Det är bra att regeringen ser över skolans finansieringssystem. Friskolor ska inte handla om att generera vinster till aktieägare utan om att erbjuda plats för mångfald när det kommer till pedagogik och livsåskådning.

Grundskolan är en av samhällets viktigaste institutioner. När skolan fungerar som den ska är den förknippad med positiva upp­levelser av att växa och utvecklas som individ och människa tillsammans med andra. Tyvärr får inte alla barn den skolgång de har rätt till.

Skolan har fått mindre resurser

En hel del av skolans problem går tillbaka på hur samhället valt att organisera och finansiera skolan. Kommunaliseringen och privatiseringen har båda bidragit till att skolan fått mindre resurser, vilket går ut över lärare och elever – och skolresultat.

Trots de uppenbara problemen har ingenting gjorts åt systemfelen. Vänstern har inte kunnat samla en majoritet för att stoppa vinsterna i välfärden; Friskolornas riksförbund är en stark lobbyist för de privata huvudmännens intressen och till höger i politiken tycks den ideologiska övertygelsen om marknadens oöverträffade förmåga hindrat många från att se problemen. Tills nu.

Dagens system kostnadsdrivande

När regeringen i november presenterade direktivet till den utredning som ska komma med förslag på en ny finansieringsmodell för skolan kunde skolminister Lotta Edholm (L) berätta att skillnaden mellan den kommun som ger minst och den som ger mest i skolpeng uppgår till 70 000 kronor per elev. Ministern förklarade också varför dagens system är kostnadsdrivande. När en kommun höjer skolpengen för att finansiera det faktum att den har ett större åtagande än friskolorna innebär det att friskolornas skolpeng automatiskt höjs. Så har systemet tolkat principen om likvärdighet. När friskolorna kompenseras för kostnader som de inte har bidrar det till ett överskott som kan delas ut till aktie­ägarna. Skolministern kallar det för en ”kostnadsexplosion som inte kommer barnen till del.”

Nyligen skapade fastighetsmiljardären Roger Akelius oro i leden när han aviserade att han tänkte köpa in sig i Sveriges största skolkoncern Academedia och använda sin makt som stor ägare att påverka utvecklingen i skolan. Han sa att han ville stoppa aktieutdelningen för att återinvestera pengarna i skolans verksamhet. Academedias aktie föll tungt på börsen och tidningen Affärsvärldens chefredaktör kallade Akelius planer på att eventuellt försöka stoppa vinstutdelningen för en ”stöld från övriga ägare”.

Roger Akelius köp avblåst

Efter bara några dagar meddelade Roger Akelius att köpet var avblåst. Säljaren Mellby gård fick kalla fötter efter kritikstormen och valde att stanna kvar som huvudägare. Ordningen är återställd, för aktieägarna. Frågan är om regeringen kommer att lyckas med sin ambition att även skapa ordning för lärare och elever, och Sveriges framtid som kunskapsnation. Ambitionen att stoppa resursläckaget från kommunerna till privata aktieägare är ju helt riktig, frågan är hur detta kan göras på ett effektivt sätt.

Ta fram nationell beräkningsmodell

I april presenteras första delen av utredningen om skolans finansieringssystem. Uppdraget är att ta fram en nationell beräkningsmodell för resursfördelningen så att den bättre speglar olika huvudmäns olika ansvar och blir rättvis utifrån elevperspektiv. Det låter som en rimlig princip, men det låter också som att det kommer att bli mycket administration. Marknadslösningen som skulle effektivisera fortsätter på det viset att vara kostnadsdrivande. Med tanke på de lager av tillsyn och kontroll som behövs för att garantera kvalitet och likvärdighet i ett skolsystem med olika huvudmän har marknadifieringen av skolan knappast varit någon vinst för samhället. Friskolor som utan vinstsyfte och inom ramen för läroplanen erbjuder ett pedagogiskt eller andligt mervärde är en helt annan historia. Det är den vi borde berätta.

Rakel Lennartsson

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne

Söndagsservice