Rätt tajming för Halldorfs bok om läsning

(Halldorf är professor i kyrkohistoria och har tidigare varit Sändarens ledarskribent. Titeln är inspirerad av muslimernas sätt att beteckna judar och kristna.)

Nästan samtidigt har det kommit en studie över tioåringars läsförmåga. Resultatet har ansetts alarmerande. Läsförståelsen har blivit sämre på senare år och felet sägs vara datorerna. Att enbart se på en skärm räcker inte för att ge ungdomar rätt läs­träning.

Frestas till skummande

Halldorf hävdar att en och samma text får olika innebörd om den läses i en bok eller på en dator. Skärmläsning gör att man frestas till skummande och skrollande och att man lätt hoppar över vissa avsnitt. Däremot kan man på detta sätt snabbt hitta den information man ­söker. Men det gäller enbart vana ­läsare.

Det tycks alltså finnas en ­spänning mellan innehåll och form.

Halldorf väcker nytt liv i en av 1960-talets modefilosofer – Marshall McLuhan (1911–1980). Denne hävdade att det är mediet som är själva budskapet. Så har det alltid varit – fast på olika sätt – sedan skrivkonsten uppfanns. Ja, kanske till och med ännu längre tillbaka. Halldorf hänvisar också till litteraturprofessorn Walter Ong (1912–2003), som menade att muntlig kultur (även nutida) radikalt skiljer sig från skriftlig. (Ong var dessutom jesuit­pater.)

Bokrullar på Jesu tid

På Jesu tid hade man inte böcker (i vår mening) utan bokrullar. Det var då svårt att förflytta sig mellan olika delar av texten. Tidiga kristna valde därför att i stället att fästa lösblad mellan pärmar (kodex). ­Detta blev föregångaren till vår tids böcker. Men på den tiden skrevs orden helt utan mellanrum.

Under medeltiden kopierades böcker för hand – ofta av munkar i kloster. Det säger sig självt att det ibland då blev skrivfel. Men munkarna gjorde också medvetna ändringar och kommentarer för att ”förbättra” texten. Vår tids uppskattning av det ­ursprungliga var främmande för medeltida tänkande.

Boktryckarkonsten uppfanns på 1400-talet

Tekniska uppfinningar leder alltid till samhällsförändringar. Reformationen hade varit inte varit möjlig utan boktryckarkonsten, som uppfanns på 1400-tal­et. Nu blev det också lättare att infoga paginering och innehållsförteckning i böckerna. Därmed kunde man snabbt bläddra fram till det man var intresserad av – utan att behöva läsa hela boken. Det är denna utveckling som nu accelererat i vår digitala tid.

Joel Halldorf ger en god översikt över kulturhistorien med ett för undertecknad nytt och annorlunda perspektiv. Paradoxalt nog känns det han säger ändå självklart.

Omfattande judisk litteratur

Om några förtjänar att kallas ”bokens folk” är det judarna. Under mer än 2 000 år har det växt fram en omfattande judisk litteratur. Såväl privatpersoner som institutioner har samlat dessa böcker – ibland i offentliga bibliotek. Men en boksamling måste katalogiseras för att kunna användas.

Bibliotekens ordinarie klassificeringar har dock visat sig mindre lämpade för denna litteratur. Därför behövs det andra och mer adekvata metoder. Om detta handlar Joacim Hanssons De ordnade böckernas folk: Om klassifikation i judiska bibliografier och bibliotek (Hillelförlaget 2022, 152 s). Det rör sig om en praktfull utgåva med guldsnitt och omslag med fejkad patina.