KRÖNIKA. När streamingsiffrorna rusar medan Mariah Careys All is want for christmas dagligen spelas fler gånger än det finns invånare i Sverige, och när Whams Last christmas dammas av i vartenda litet julsammanhang: då är det tydligt att vi lever i märkliga tider.
En tid där vi både lutar fisk, kokar fötterna på grisar och vältrar oss i allt som går av godis, bjällror, söta julkarameller och traditioner där den ena är märkligare än den andra.
Ingen högtid i vårt land är lika traditionsbunden som julen. Vi måste höra Jussi Björlings O helga natt, slaviskt följa varenda avsnitt av julkalendern och äga minst en adventskalender. Och att missa Kalle Anka när klockan slår 15 på julaftonen, ja det är förenat med landsförvisning på livstid. Sa du att du inte gillar tomtegröt? Skamvrån står här till höger.
Formidabel tsunami
Så klart är musiken vid jul precis likadan. Medan julbutikerna smyger ut både julskum och julmust innan vi ens har sagt hej då till sommaren, så gör artisterna samma sak med sina jullåtar. Det puttrar på från tidig höst för att kulminera i en formidabel tsunami av julmusik från mitten av november. När almanackan slår advent är det lättare att hitta en älg i Sahara än det är att hitta annat än julmusik i spellistor och på radiostationer. Hela musikens rike är annekterat av klingande och bjällrande låtar där ingen floskel är för liten eller sliten för att användas.
Hela musikens rike är annekterat av klingande och bjällrande låtar där ingen floskel är för liten.
Vi verkar svälja allt. Vi kan tycks bara inte få nog av Wham! och deras söndertrasade julhistoria eller Mariah Careys adrelinstinna och sockerrusiga klassiker. Men när jag för fjärde och sedan 74:e gången hör en likadan version av Holy night så börjar jag undra. Vad är egentligen meningen med allt detta? Måste verkligen varje artist tolka den pampiga jullåten minst en gång innan de kan avsluta sin karriär? Det verkar vara som en oskriven regel för att kunna kvittera ut pensionen när den dagen är kommen.
Bra ny julmusik
Vi behöver inte fler versioner av våra klassiker. Vi behöver fler som vågar ta steget och skriva riktig bra ny julmusik. Inte fylld av floskler om skäggiga män från Nordpolen eller renar som av någon anledning har röda nosar – nej, vi behöver låtar som pekar med hela handen på själva anledningen till att vi firar jul: Jesus, som lindades i en krubba. Oss är en frälsare född.
Vi firar gärna våra egna födelsedagar, men när kungen av kungar firar sin födelsedag är själva essensen av det bortkokt i en tjock massa av kaloridrypande tomtegrötar, sönderkokt knäck och en hoande gubbe med för stor mage och isande och orimligt vitt skägg.
Värme som består
Värm en brasa, fram med julevangeliet och leta fram sånger som påminner oss om varför vi firar julen. Det skapar värme som består.
Så grattis på din kommande födelsedag, Jesus. Min present till dig blir i år att tänka lite extra på den gåva som du var till hela världen när du kom, dog och uppstod – allt för våran skull.
Det är all I want for christmas, på riktigt.
Om detta så blir the last christmas för mig här på jorden.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR