Så blir städningen ett rent nöje

För ett par veckor sedan var det storstädning i Missionskyrkan i Lidköping. Då samlades 45 av församlingens 350 medlemmar och hjälptes åt att göra extra rent.

– Det är viktigt med en ren kyrka, både för att minska slitage och för att känna trivsel, säger Birgitta Hektor.

Tydliga märkningar

Städförrådet i kyrkan har blivit uppdaterat med tydliga märkningar, checklista och förteckning och nu ska även förrådet på sommargården få sig en genomgång.

Till hjälp har församlingen nyligen anställt en ukrainsk kvinna på deltid.

– Det blev tydligt vad som används till vad när jag gick igenom allt för att lära henne, säger ­Birgitta Hektor som varit städ­ansvarig i 20 år.

Som ett komplement finns ­Seniorfixarna som möts varannan onsdag. De har en glad och praktisk gemenskap där mycket blir både sagt och gjort.

– Vi hjälps åt med enklare underhåll och småfix. Nyligen renoverade vi minigolfbanan på Skogshyddan, målade parkeringsrutor på parkeringen vid kyrkan. Och nu i orostider har vi även tagit oss tid att rensa i skyddsrummet vi har i kyrkan, säger Jonny Hektor.

– Det som är bra är att vi alla har olika kompetenser, så vi kan göra väldigt mycket. Just att det både är gemenskap och ­arbete är väldigt stimulerande, säger han.

Föreståndare på sommargården Skogshyddan är Therese Larsson och hon är tacksam för Senior­fixarnas insatser.

– Gänget kommer och plötsligt händer det bara saker, säger hon.

– Nu på våren var plötsligt ­minigolfbanan fixad och alla trädgårdsmöbler framplockade. En dag var det en brunn som var trasig, då var det direkt två man där och fixade.

Ansvar på rullande schema

I Lidköping, som i de andra församlingarna Sändaren pratat med, har man grupper som ansvarar varsin vecka på ett rullande schema. Ledarna i verksam­heterna ser till att plocka undan efter sina aktiviteter och sedan tar servicegruppen hand om städning, sopsortering, att göra rent utanför och till sist söndagens kyrkfika. Detta blir oftast det tillfälle då alla i gruppen träffas eftersom det är svårt att passa gemensamma tider under veckan.

Oavsett om det är 100 eller 350 medlemmar i kyrkan så är det drygt hälften som är aktiva och med i servicegrupperna, och deltagandet är frivilligt. På en del håll har man ibland lönebidragsanställda som tar en del lokalvård samtidigt som de får arbetsträna vilket ger en win-win-situation.

Sedan utformas städandet lite olika utifrån de förutsättningar kyrkan har.

I Equmeniakyrkan i Arvika kallas grupperna för veckokommittéer. Kyrkan hyr ut lokaler till en förskola och dess lokalvårdare har 15 procents tjänst även i kyrkan för att avlasta veckokommittéerna med den grövsta kontinuerliga rengöringen.

– Köket och en del andra utrymmen har jag valt att ta själv, säger samordnaren Birgitta Löfgren.

– Vi är två som fungerar lite mer som husmödrar, sedan är det flera andra som ansvarar för ­olika saker. De flesta är äldre men de yngre är aktiva som ledare i större utsträckning, berättar hon.

Mycket uthyrt till föreningar

I Marieborgskyrkan i Västervik heter samordnaren Margaretha Gustafsson. Här är en våning uthyrd till en skola som själv svarar för sina lokaler.

– Vi har mycket uthyrt till föreningar och de städar själva efter sig, därför krävs att det är ordning på materialet och vi har en rejäl städskrubb, säger Margaretha.

– Någon servicegrupp tar en gemensam förmiddag och fikar tillsammans. En del kan passa på att fika med dem som är på expeditionen, tillägger hon.

I Equmeniakyrkan i Huskvarna fyller grupperna fler funktioner. Där är alla medlemmar knutna till en GOA-grupp. Bokstäverna står för Gemenskap, Omsorg, Ansvar/Arbete och varje grupp utformar sina samlingar var för sig.

– På så sätt får alla en kontakt även om inte alla är aktiva, förklarar Gittan Rydberg som är städ­ansvarig tillsammans med Ingela Darelid.

– Vi har stora ytor och för att orka med allting har vi listor för vad som ska tas varje vecka och vad som tas mer sällan och vid höstens storstädning, berättar de.

Grupperna har också samlats för information om exempelvis brandsäkerhet, hjärt- och lungräddning och städmetoder. Även här hyrs lokalerna ut en hel del, bland annat kontinuerligt till en syrisk ortodox församling som vid sin söndagsgudstjänst fyller kyrkan med ett hundratal familjer.

Gemensamt för dem vi pratat städning med är att de ansvariga tycker det fungerar bra. Att det inte blir konflikter utan folk är införstådda med att alla gör så gott de kan beroende på ålder och livssituation.

Festkänsla vid de årliga storstädningarna

Vid de årliga storstädningarna verkar det vara lite av festkänsla när många medlemmar kommer samman för att uppleva praktisk gemenskap och extra gott fika.

Vissa lejer för exempelvis fönsterputsning, och någon berättar om en församling där man startat ett kafé för att finansiera ­lokalvårdare.

Gittan Rydberg i Huskvarna sammanfattar vårdandet av kyrkan:

– Vi har olika uppgifter i församlingen i olika skeden av livet. Och man gör det inte bara för någon annan, man gör det också för sig själv.

Stora församlingar köper ofta in städtjänster

Där både församling och kyrka är av det större formatet är ofta upplägget av lokalvården ofta ordnad genom att man köper in tjänsten.

Emma Peterson berättar hur det fungerar i Betlehemskyrkan.

Betlehemskyrkan i Göteborg är en av Equmeniakyrkans största församlingar och där är situationen lite annorlunda med omkring 1 000 unika besökare per vecka. Där behöver lokalerna städas dagligen och den tjänsten är sedan många år sammankopplad med församlingens fastighets­bolag.

– Vi har en kommersiell fastighet och hyr ut både lägenheter och kontorslokaler, på samma sätt som i Immanuelskyrkan i Stockholm. Under alla år har städningen i kyrkan hört ihop med resten av fastigheten, förklarar Emma Peterson, administrativ chef.

– Det skulle inte gå att lägga på ideella krafter, konstaterar hon.

Finansieras genom städningen

Någon diskussion om att insamlade medel går till städning har inte varit aktuell då detta finansieras genom uthyrningen.

– Vi har förmånen att vi kan göra så här, men det bygger på att vi har en administrativ funktion som kan jobba med uthyrning för både små och stora sammanhang, tillägger hon.

Medlemmarna är delaktiga på andra sätt exempelvis i värdgrupper, serveringsgrupper och som nattvardstjänare, sådant som ofta ingår i uppgifterna för servicegrupper i mindre kyrkor.

Betlehemskyrkan har också en husvärd som samordnar de ideella insatserna, bland annat i samband med storstädning.

– Det har vi två gånger per termin och det brukar bli ett härligt tillfälle då många möts och gör en gemensam insats, säger Emma Peterson.