Roderprojektet går under ytan

Görel Byström Janarv skrev artikeln, och hon har nu själv deltagit i en av grupperna och berättar här om erfarenheterna

Hur längesedan var det som du hade möjlighet att i din församling tala om ditt eget liv? Om sånt som skaver och tynger. Om livet som det blev. Drömmar du bär på om kärlek, vänskap och gemenskap.

Visst möts vi i gudstjänster, körer, grupper och aktiviteter. Vid kaffebord och soppkök. Men samtalen som går under ytan? Var finns det rum för dem?

Osminkade livvsamtal

Ett svar är Roder. Nu är ett 20-tal Rodergrupper i gång där församlingar bjuder in till osminkade livssamtal i församlingar i Equmeniakyrkan.

För drygt ett år sedan berättade Sändaren om hur 40 personer i 12 församlingar i Region Mitt och Region Stockholm gått en utbildning till att bli Roderledare. Där berättade också initiativtagaren Bertil Forsberg om bakgrunden och erfarenheterna från Roder i sin församling; Kyrkan vid Brommaplan.

Det har blivit dags att undersöka hur det har gått så här långt med pilotprojektet.

Följ med till Immanuelskyrkan i Stockholm. Fyra medlemmar gick utbildningen 2021 och undertecknad var en av dem, så är det sagt.

Våren 2022, direkt efter pandemiåret, bjöd vi in till den allra första omgången av sju kvällar med ­Roder. Skulle det komma några, var förstås frågan.

Startade tre grupper

Vi hoppades kunna starta åtminstone en grupp. Men när vi möttes i februari 2022 var vi 25 personer och startade tre grupper! Och notera; ingen av de som kom var medlemmar i vår församling eller hade varit i vår kyrka förut. Det tål att upprepas; Ibland säger vi att vi inte når ut. Men det stämmer inte. Inga församlingsmedlemmar sökte sig alltså hit under förra årets omgång. Åldersfördelningen var också intressant; de flesta var mellan 30 och 45 år. 90 procent var yrkesverksamma kvinnor utan någon kyrkkontakt tidigare. Hur hade de hittat till ­Roder? Svaret är Facebook och Instagram där vi annonserat relativt flitigt. Det blev sju fiberrika kvällar våren 2022 där vi möttes och delade livet.

När vi efter sommaren bjöd in till återsamling kunde vi också bjuda in till en heldagsretreat som flera av deltagarna i Roder nappade på. Några har också gått vidare till en grupp i kyrkan som läser bibeltexter på ett nytt sätt tillsammans.Vi har också lovat att en gång om året bjuda in till en Roderdag då vi bjuder in alla som hittills varit med.

Samtalar utifrån sju teman

Det särskilda med Roder är att vi möts för att dela med varandra utifrån sju teman. När vi delar talar vi bara i jag-form och lyssnar aktivt på andras delande. Inga kommentarer, inga diskussioner, inga frågor. Vi som är ledare delar också och säkerställer att det blir ett tryggt rum för alla.

Varje kväll inleds med gemensam soppa följt av en guidad meditation, en introduktion till temat följt av egen reflektion till stillsam musik, delande i smågrupper följt av gemensam reflektion och kvällen slutar alltid med sinnesrobönen. Alla kvällar har denna ”liturgi” som vi följer för att skapa trygghet och tillit. Vi talar helt enkelt om ­livet som det är; skört och vackert, trasigt och helt.

Så här skrev en person efteråt på frågan om Roder påverkat hen;

”Mycket! Har längtat efter detta i många år utan att veta om det. Har fått tid att reflektera. Mött en kärleksfull gemenskap. Fått möta människor utan våra olika skal och mönster.”

Och en annan deltagare skrev:

”Jag har börjat tänka och ­reflektera på ett djupare sätt om livet. Hur och varför mitt liv ser ut som det gör i dag. Och jag har fått med mig verktyg att ­använda inför framtida mål, förhoppningar, drömmar och planer.”

Annonsering på Facebook fungerar bra

För tre veckor sedan startade vi andra omgången av Roder i Immanuelskyrkan, nu med två nya grupper. De flesta har liksom de första grupperna aldrig varit i vår kyrka förut. Betald annonsering på bland annat Facebook fungerar bra konstaterar vi. Deltagarna även denna gång mellan 30 och 50 år. Fortfarande väldigt få församlingsmedlemmar. Det tål att funderas på. Men vår erfarenhet så här långt är att Roder fungerar.

Av de tolv församlingar i första utbildningsomgången har runt hälften kommit igång. För några har det varit lätt att finna intresserade, men för andra har det varit trögare. Flera Roderledare tror dock att ju mer känt Roder är desto lättare kommer det bli att hitta deltagare och att bli vana att använda sociala medier för inbjudningar och annonser. De församlingar som redan haft en grupp har i de flesta fall också startat nya grupper.

Hur har det gått i er församling?

Förra året startade också utbildningen av nya roder­ledare i Region Väst där sju församlingar ville vara med. Flera av dem har redan genomfört sina första grupper och en del är just nu i full gång med Roder.

En av den är Equmeniakyrkan i Fiskebäck. Pastor Daniel Demming är själv en av ledarna där.
– Vi har nu en gång kvar på våra första rodergrupper och har redan en plan för hur vi ska följa upp och när vi bjuder in till Roder igen i höst, säger han.
Daniel Demming berättar att redan två veckor efter sista roderkvällen kommer man bjuda in till en återsamling och gå en pilgrimsvandring tillsammans. Det kommer man bjuda in till flera gånger, liksom en Växa i tro-gudstjänst där deltagarna särskilt bjuds in med efterföljande promenad och grillning.
– Vi har varit 14 personer som mötts i två grupper och hälften är församlingsmedlemmar och hälften personer kommer utifrån. De har varit allt från 20- till 80-åringar, säger Daniel.

Hur hittade deltagarna till ­Roder?
– Vi gjorde utskick till alla föräldrar med barn och undgomar i kyrkan och gjorde också inlägg i sociala medier.

Mötte ni tvekan i församlingen?
– Nej, men vi var också noga med att berätta för styrelsen om upplägget och varför vi ville gå den här utbildningen innan vi körde i gång.
I Equmeniakyrkan i Mariestad startade man också sin första omgång av Roder under hösten och är också snart i mål.

Vad fick er att starta?
– Jag kände redan till Roder och kände som pastor att det är fint att kunna erbjuda samtal som rör allmänmänskliga frågor – och oss själva, vare sig vi är kristna eller ej, församlingsmedlemmar eller ej, säger Arne Josefsson, pastor i Equmeniakyrkan i Mariestad.
Som ”reklam” bjöd man in alla som ville till en prova-på-gång där alla delar ingick. 14 personer kom första gången och nu är de nio som gör alla resterande teman. Hälften är församlingsmedlemmar, hälften är nya ansikten. Åldrarna spänner mellan 40 och 80 år.
I Bifrostkyrkan i Mölndal har man just nu två rodergrupper i gång.
– Det känns så roligt och ­viktigt. Hos oss är det mest församlingsmedlemmar som är med och de spänner från 30 till 80 år, säger pastor Eva Marie Brännström.