Ju mer jag läser i den över 1 300 sidor långa, nya, utredningen om barn och unga i samhällsvård – desto mer förskräckt blir jag.
”Vuxna inom alla delar av samhället sviker de barn som behöver samhället allra mest, och det kan inte ses som något annat än ett enormt misslyckande”, skriver utredaren Carina Ohlsson, socialdemokratisk EU-parlamentariker, i DN.
Konsekvenserna är enorma. De barn och unga som flyttas från sin ursprungsfamilj till familjehem eller institution löper bland annat kraftigt ökad risk för att bli utsatta för övergrepp och våld, utveckla psykisk och fysisk ohälsa och missbruk samt att hamna i kriminalitet.
Ta bort mellanhänder
Så hur kan då vården bli bättre? Ett av förslagen är att det inte längre ska finnas några mellanhänder mellan kommunerna och familjehemmen.
Om det går igenom kommer flera kristna samfund att påverkas, då de är en del av en eskalerande privat familjehemsmarknad.
Anledningen till att de flesta kommuner i dag använder privata företag eller organisationer för att få hjälp med att rekrytera, utreda, utbilda och handleda familjehem är den stora bristen på familjehem.
Oklar ansvarsfördelning
Så kallad konsulentstödd familjehemsvård kan låta som en bra idé, men problemen är många: oseriösa och ibland rent kriminella aktörer, oklar ansvarsfördelning mellan kommunerna och konsulenterna, otillräcklig kontroll av familjehemmen, ökad kostnad för kommunerna, osund konkurrens om familjehemmen – och inte minst bristfällig vård.
Många gör säkerligen ett jättebra och värdefullt arbete – som Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén och Räddningsmissionen som alla bedriver konsulentstödd familjehemsvård.
Rimligt och beundransvärt
Det är rimligt och beundransvärt att kyrkliga organisationer i praktisk handling på detta sätt vill bidra till att barn och unga får den vård och kärlek de har rätt till.
Men det spelar ingen roll hur bra arbete de gör om systemet i sig självt är uselt.
Då tycker jag – som utredningen – att den privata familjehemsmarknaden omöjligt kan finnas kvar på samma sätt som idag.
Kyrkorna får och kan hitta andra sätt att bidra.
Lina Mattebo
skribent, författare och gästkrönikör i Sändaren
LÄGG TILL NY KOMMENTAR